Mönstring till vit herdehund

Läste på White Ice Wolfes blogg om synpunkter på mönstring.
Jag håller inte med.
Vita herdehundarna uppstod som ras år 2000. Sedan dess har man kunnat mönstra vita schäfrar till vita herdehundar om hundarna uppfyller vissa krav.
Jag har själv tidigare varit, och är i viss mån fortfarande, kritisk till SKK som organisation. En sak har jag dock kommit till insikt om och det är att SKK gör ett seriöst försök att styra upp aveln till att omfatta bra och friska hundar och att man som uppfödare har ett himla ansvar vilket SKK har en kontrollfunktion över.
SKK kan fatta beslut om att belägga en viss hund med avelsspärr och tävlingsförbud om den visar sig vara olämplig, sett ur SKK:s perspektiv, för just avel och tävling. Det kan t ex vara att hunden inte beter sig korrekt (aggressiv, flyr ringen, etc) på minst två utställningar. Det kan finnas olika orsaker till att en hund inte beter sig korrekt, ibland är det betingat av den speciella situationen vid just den utställningen, ibland är det andra orsaker. Beter sig hunden oacceptabelt på minst två utställningar är det sannolikt inte en tillfällighet och därför bör hunden inte användas i avel förrän det är utrett vad beteendet beror på. Detta är inget konstigt i mina ögon.
Om då en vit herdehundstik med avelsspärr trots allt får valpar och dessa registreras i Vita Schäferhundsklubben (ej SKK), ska då dessa kunna mönstras in och bli registrerade i SKK? Om detta skulle ske är det enbart ett sätt att kringå avelsspärren och denna skulle då bli helt verkningslös.
Jag vill betona att i det fall som finns, är min uppfattning att det inte någonsin skulle vara aktuellt att mönstra någon av dessa valpar eftersom uppfödaren försöker att göra ett seriöst arbete och naturligtvis vet vad som gäller. Så ovanstående exempel är inget problem, bara just ett exempel.
En annan situation som kan uppstå där mönstring nekas borde vara om man är osäker på vilka föräldrarna är. Det finns ett flertal raser som uppvisar likheter med de vita herdehundarna, t ex samojed och vit älghund.
Om det då råder minsta osäkerhet om vilka föräldradjuren är skulle det rent hypotetiskt kunna finnas andra raser i den mönstrade hunden och vi skulle då få in blandrashundar i de vita herdehundarna vilket ju naturligtvis inte är önskvärt.
Ovanstående är ju självklara exempel på när mönstring ska nekas.
Det jag vidare reagerar på är att de som föder upp vita schäfrar med automatik ska kunna mönstra dessa till vita herdar. Varför mönstrar man då inte föräldradjuren och avlar på vita herdar direkt? Håller föräldradjuren inte måttet? Är man inte tillräckligt noga med vem som paras med vem? Ibland kan det bli lyckade kombinationer, och det finns uppfödare av vita schäfrar som är mycket seriösa, men många av dessa parningar verkar i mina ögon ske med första bästa hund.
Jag blev själv kontaktad av en ägare till en nyinköpt vit schäfertik på tre år (som hade haft valpar hos en massproducerande vit schäferuppfödare) och som ville låna en hanhund av mig. Tiken hade C-höfter, AD-fel, var exteriört undermålig och inte särskilt trevlig att möta. Jag nekade givetvis och rekommenderade att inte använda tiken i avel. Denna tik har haft minst två kullar med valpar efter detta med en för mig okänd hanhund.

För inte så väldigt länge sedan blev en veterinär ombedd att testa tillgängligheten på en vit schäfer. Veterinären kunde konstatera att det var en hygglig och trevlig hund som tillät att en främmad tittade på tänderna. Samma dag som detta gjordes kunde man läsa på en hemsida att hunden nu var mentaltestad med resultat utmärkt. Det kan ju vara så att hunden faktiskt har genomgått ett mentaltest och att hunden fick ett utmärkt resultat MEN om det inte var så utan att det var veterinärens möte med hunden som refereras som mentaltest, då vet i katten om det är så seriöst. Där kan jag känna att ett kontrollerande SKK med offentliga testresultat är att föredra.

Kan räkna upp fler exempel på detta som jag betraktar som oseriöst och oseriös avel där vita schäfrar är huvudrollsinnehavare. Ska det då vara en rättighet att mönstra dessa till vita herdehundar? Nej, det tycker inte jag!
Vidare tycker jag att det är en smula förmätet att kritisera importhundarna så som det görs. Importhundarna har fört in mycket gott i vår avelsbas likväl som det har kommit in en del skit. Men nog överväger det positiva i importerna det andra.
Vad jag aldrig har förstått är vad som så otroligt fantastiskt med den svenska stammen. Tycker nog att detta uttrycks en smula okritiskt från många håll. I ärlighetens namn finns det väl dålig mentalitet att spåra i vissa linjer av den svenska stammen? Kanske också lite HD på sina håll? Lite tråkig exteriör här och där? Pigment? Likaväl som det finns bra egenskaper som vi definitivt bör ta tillvara i avel. Men som i all avel gäller det att välja föräldradjuren med omsorg, oavsett om det är svenska eller importerade hundar, vita herdehundar eller vita schäfrar.
Var hade vi stått idag om vi inte hade haft importerna? Svensk Vinnare de senare åren har varit importhundar, vår förste Svenske Lydnadschampion bland vita herdarna är import för att ta ett par exempel.
Nej, låt oss avla med förnuft på de, sett ur ett helhetsperspektiv, bästa hundarna vi har! Finns det bra vita schäfrar med nya spännande linjer, mönstra in dem så att vi kan bredda avelsbasen med dem. Och glöm inte att det är SKK som till syvende och sist godkänner registreringen! Inte Vita Herdehundklubben. Skjut inte pianisten!