Nu har vi varit i Kongsvinger! Lång resa, trötta hundar men glada och nöjda är vi tillbaka i idyllen på Öland.
Det var en lååååång väntan innan det var vår tur att komma in i ringen, dryga två timmar efter beräknad tid. Precis när det äntligen var dags kom domaren på att det var dags för toapaus. Han, tolken och ringsekreteraren var helt plötsligt borta. Ytterligare en kvarts väntan. Så blev det äntligen dags.
Aragon var alldeles sjövild i ringen, hysteriskt okoncentrerad. Jag var alldeles sjöblöt av svett efter att ha visat honom. Det var ingen av Aragons bättre uppvisningar men det gav ett ck från den franske domaren.
I fighten mot den store och snygge norske hunden som också fick ck blev det förlust.
Arwen tänkte gå i brorsans tasspår och härja vilt men en bestämd harkling från mig fick henne snabbt på andra tankar. Det var inte någon av Arwens bästa uppvisningar heller men domaren var mycket nöjd. Efter att Arwen fått ck, cert, norskt championat och till sist slagit norske gutten och blivit BIR kom domaren fram och sa; excellent, excellent madame (eller hur det stavas). Och det var inte jag som var excellent, det var Arwen. Kul! Så nu är lillstumpan både svensk och norsk champion!
I gruppfinalen var vi oplacerade men det kändes ändå som om målet med resan var uppfyllt, vi åkte hem med en NUCH!
Resan hem tog 8,5 timme, kl 00.20 rullade vi in på gårdsplanen. Välkomstkommittén, bestående av Cariña, Hoss och Bambi, mötte oss med glada skall. Sedan vidtog det obligatoriska morrandet från Cariña då hon läxar upp alla som har smitit iväg och varit borta utan att hon har fått vara med. Både Aragon och Arwen fick var sin dos. En snabb nattpromenad och sedan lägrade sig lugnet över Norra Möckleby.
I morse var det lyckligt race på stranden följt av ett bad för att få bort den rena lukten ur pälsen. Nu är allt som vanligt igen!
