Jag blir så arg och ledsen

Berner, 84 år, bor ihop med sin 9-årige cockerhane Putte i en marklägenhet. Berner har haft en stroke och behöver hjälp av hemtjänsten. Putte har nafsat hemtjänstpersonal. Putte betraktas som aggressiv och ett hot dök upp om att Berner inte ska få ha sin älskade kompis kvar. Berner blir naturligtvis förtvivlad.
Visst blir man ledsen in i själen av sådant? Och arg, för hur ofta är det egentligen hundens fel att det blir ett nafs? Hundar markerar ibland avstånd och ett sätt att göra detta är att nafsa. En klok kollega har lärt mig att inte lägga negativ energi på sådant jag inte kan förändra och fokusera på det jag kan göra något åt. Kan jag göra något åt detta? Jag vet inte, men det går ju att försöka i alla fall.
Jag ringde upp chefen för omsorgen och erbjöd mig, utan några som helst garantier att lyckas men med kunskap om vart jag kan lotsa vidare till i så fall, att träffa inblandade parter och se om det går att komma till en lösning. Kostnadsfritt, givetvis. Kommunens representanter nappade och agerade föredömligt blixtsnabbt. De är värda en STOR eloge!!
I fredags träffade jag Berner och Putte för första gången. Putte är en förtjusande liten (nåja, rätt rund om magen) cocker, lätt att få kontakt med, pigg och glad, något bortskämd men inte värre än vad många andra hundar är, bestämd herre som älskar sin husse. Berner hade haft kontakt med ena lokaltidningen som dök upp när jag var där. Se www.ostran.se/nyheter/kalmar/vaegrar_goera_sig_av_med_putte . Vi hamnade på förstasidan i lördags!
Under träffen i fredags kom vi överens om vissa saker, och jag tipsade Berner om hur han kan göra med Putte. Idag tog jag med Putte på veterinärundersökning för att få fastlagt att han är frisk. Och det är han! Veterinären på Kalmar Djursjukhus sa att hon kan intyga att det inte är någon röd flagg på Putte vare sig det gäller hälsa eller temperament. Putte var otroligt lätt att hantera.
På vägen tillbaka till husse stannade jag till hos Lena Lundby och Swedish Dog Design (de som tillverkar bältena) och Lena skänkte genast ett bälte och en Santa (aktiveringsleksak) till Berner och Putte.
Det var en lycklig man som väntade hemma i soffan. Lycklig för att hunden är vid hyfsad vigör, lycklig för de fina presenterna från Swedish Dog Design och lycklig för att någon bryr sig och att det finns en lösning i sikte.
Medan jag var på Kalmar Djursjukhus med Putte hade TV4 Kalmar, som hade inslag om Putte för en vecka sedan, ringt kommunen och frågat hur det gick. Där hänvisade man till mig i frågan om Putte varpå jag blev uppringd. Det slutade med att TV4 kom till Berner för intervjuer med oss båda. Och Putte filmades givetvis.
Resultatet av detta kommer ikväll kl 18.30 på lokalnyheterna och läggs också ut på webben. På webben ligger redan en puff för kvällens nyhet www.nyhetskanalen.se/2.20925 . Gode tid, vilket pådrag! Och här är jag utnämnd till hundpsykolog, vilket jag vill betona att jag inte har utbildning för att kalla mig även om det inte finns en "legitimation" för denna titel. Jag är instruktör, så är det, men det kommer man en bit på.
Nåja, det som är det allt överskuggande målet för mig är att få Putte att fungera ihop med hemtjänsten så att Berner kan få den omsorg han behöver. Och jag tror att det lyckas! Putte är ingen problemhund, som jag har sett, och det finns en vilja från kommunen att lösa detta. Då är ju förutsättningarna goda för att lyckas.
Så håll alla tummar och tassar för att det verkligen blir bra och att Berner och Putte kan få leva lyckliga ihop i fortsättningen också!