Lilla charmtrollet och sötnosen Cinzia kallas numera för "Killer". För övrigt har vi nu en höna mindre i hönsgården.
Our little charming girl and sweety Cinzia is re-named, she is now called "Killer". By the way, we've now got one hen less.
2009/06/01
Skäms på mig/Shame on me
Det var väldigt länge sedan jag skrev på bloggen, väldigt länge sedan. Har helt enkelt inte hunnit, andra saker har prioriterats före.
Om vi tar det från där vi slutade senast.
Larv. Även i år blev det boende i Falköping. Allt hade varit frid och fröjd om inte Love och Bernie hastigt och lustigt kom på att de, som delar rum på jobbet på dagarna, inte längre tyckte om varandra. Ny miljö, nytt revir och, pang, vi gillar inte varandra, GRRRR. Inte mycket sömn den natten!
På utställningen skötte sig Bambi och Love bra, vi kom runt i ringen utan större missöden och åkte hem med släta ettor.
På hemvägen hälsade vi på hos Nadine (tack för hjälpen i Larv!!), Linus och Saiko. Riktig snygging, den lille Saiko.
Kinka svettades på U23-EM (inget toppresultat), mellanlandade hemma en dag innan hon for till Kina och Grand Prix-tävlingen där. Inget toppresultat där heller men hon är klar för EM i juli!
De kommande veckorna präglades av sjukdom och dödsfall i släkten, vilket la sordi på vårstämningen.
En helg med instruktörsutbildningen flöt förbi.
Sedan var det dags för sex dagar i Ungern och Balatonsjön. Varmt och skönt, sol och bad, god mat och dryck och trevliga vänner. Och lite fäktning. När maken inte lyckas försvara sin EM-titel klev en annan av vännerna fram och knep den åtråvärda guldmedaljen. Roligt, roligt och vansinnigt spännande, framför allt i semifinalen. Humöret var på topp och vi firade ordentligt.
Hemma igen kom det tråkiga beskedet att Love har fått blodblåsor över större delen av nosryggen efter något som ser ut som insektsangrepp. Stackars Love har en enda stor sårskorpa över halva nosryggen och ner på sidorna. Pigg och glad är han men det ser riktigt otrevligt ut. Och därmed sket sig Vänersborg och Norrköping. Jag tror inte han är klar för utställning igen förrän i bästa fall rasspecialen. Tidigast. Eftersom det är domarbyte i både Vänersborg och Norrköping drar jag mig ur dessa utställningar även med Bambi.
Igår var det Mors Dags-utställnig i Saxnäs på Öland. Inte så många hundar med men bra träning. Cinzia och Chicko ställde upp i valpklassen och blev BIR och BIM med kanonfin kritik. Cinzia har hamnat i lite spökålder och jag bävade för hur hon skulle reagera men det gick kalas. Arwen och Cesar fick också väldigt bra kritik och blev BIR och BIM i den öppna klassen.
Efter grundbedömningen gick vi åt sidan och släppte Cinzia, Chicko och Corleone tillsammans med Arwen. Här kan vi snacka race!! Bilder kommer. Arwen är en gasell och valparna gjorde sitt bästa för att hänga med mamma. Uj, vad det gick.
Inför finalpasset hade jag anmält Chicko och Cinzia till parklassen. Jag ska ALDRIG mer klaga på att Love är jobbig att visa... Efteråt kom folk fram och tackade för att vi hade varit med och bjudit på denna show, att valparna var SÅ söta, att det var så mycket glädje, att detta var dagens stora behållning, etc. Chicko och Cinzia hade bara en sak i de små huvudena; B U S. De hade ju inte setts på två månader och detta skulle repareras. Du milde himmel vad de for omkring, mer vilda än tama. Ibland låg de ner och brottades, ibland tog de några steg. Misstänker att konkurrenterna var lite irriterade på oss men man kan ju inte släpa två lyckliga valpar i kopplet. Efter den pärsen somnade Cinzia som en stock.
Arwen dansade omkring och var lycklig över att vara i ringen igen. Hon fick en tredjeplats i gruppen.
Så blev det dags för BIS-valpfinalen. Cinzia sov. Jag försökte väcka henne. Hon lyfte på ett öga. Jag puffade på henne. Hon lyfte det andra ögat också. Jag försökte få henne att resa sig. Hon la ner huvudet igen.Jag lockade med godis. Hon somnade. I det läget, när alla andra 15 valpar redan var i ringen, återstod en sak att göra, jag lyfte upp henne i famnen och gick in i ringen, intog vår plats och ställde ner en yrvaken bebis. Vadå springa?? Sova... Efter intensiv övertalning sprang hon i alla fall vid sidan av mig. Efter första gallringen var det sju kvar och vi var fortfarande med. Två till försvann och vi var placerade. Slutligen landade vi på en fjärde plats! Så duktig hon var, lilla Cinzia, 4 månader och två dagar ung! Men det blev en väldigt lugn kväll...
Sammanfattningsvis var det en härlig Mors Dag i strålande solsken!
Bilder kommer!
Om vi tar det från där vi slutade senast.
Larv. Även i år blev det boende i Falköping. Allt hade varit frid och fröjd om inte Love och Bernie hastigt och lustigt kom på att de, som delar rum på jobbet på dagarna, inte längre tyckte om varandra. Ny miljö, nytt revir och, pang, vi gillar inte varandra, GRRRR. Inte mycket sömn den natten!
På utställningen skötte sig Bambi och Love bra, vi kom runt i ringen utan större missöden och åkte hem med släta ettor.
På hemvägen hälsade vi på hos Nadine (tack för hjälpen i Larv!!), Linus och Saiko. Riktig snygging, den lille Saiko.
Kinka svettades på U23-EM (inget toppresultat), mellanlandade hemma en dag innan hon for till Kina och Grand Prix-tävlingen där. Inget toppresultat där heller men hon är klar för EM i juli!
De kommande veckorna präglades av sjukdom och dödsfall i släkten, vilket la sordi på vårstämningen.
En helg med instruktörsutbildningen flöt förbi.
Sedan var det dags för sex dagar i Ungern och Balatonsjön. Varmt och skönt, sol och bad, god mat och dryck och trevliga vänner. Och lite fäktning. När maken inte lyckas försvara sin EM-titel klev en annan av vännerna fram och knep den åtråvärda guldmedaljen. Roligt, roligt och vansinnigt spännande, framför allt i semifinalen. Humöret var på topp och vi firade ordentligt.
Hemma igen kom det tråkiga beskedet att Love har fått blodblåsor över större delen av nosryggen efter något som ser ut som insektsangrepp. Stackars Love har en enda stor sårskorpa över halva nosryggen och ner på sidorna. Pigg och glad är han men det ser riktigt otrevligt ut. Och därmed sket sig Vänersborg och Norrköping. Jag tror inte han är klar för utställning igen förrän i bästa fall rasspecialen. Tidigast. Eftersom det är domarbyte i både Vänersborg och Norrköping drar jag mig ur dessa utställningar även med Bambi.
Igår var det Mors Dags-utställnig i Saxnäs på Öland. Inte så många hundar med men bra träning. Cinzia och Chicko ställde upp i valpklassen och blev BIR och BIM med kanonfin kritik. Cinzia har hamnat i lite spökålder och jag bävade för hur hon skulle reagera men det gick kalas. Arwen och Cesar fick också väldigt bra kritik och blev BIR och BIM i den öppna klassen.
Efter grundbedömningen gick vi åt sidan och släppte Cinzia, Chicko och Corleone tillsammans med Arwen. Här kan vi snacka race!! Bilder kommer. Arwen är en gasell och valparna gjorde sitt bästa för att hänga med mamma. Uj, vad det gick.
Inför finalpasset hade jag anmält Chicko och Cinzia till parklassen. Jag ska ALDRIG mer klaga på att Love är jobbig att visa... Efteråt kom folk fram och tackade för att vi hade varit med och bjudit på denna show, att valparna var SÅ söta, att det var så mycket glädje, att detta var dagens stora behållning, etc. Chicko och Cinzia hade bara en sak i de små huvudena; B U S. De hade ju inte setts på två månader och detta skulle repareras. Du milde himmel vad de for omkring, mer vilda än tama. Ibland låg de ner och brottades, ibland tog de några steg. Misstänker att konkurrenterna var lite irriterade på oss men man kan ju inte släpa två lyckliga valpar i kopplet. Efter den pärsen somnade Cinzia som en stock.
Arwen dansade omkring och var lycklig över att vara i ringen igen. Hon fick en tredjeplats i gruppen.
Så blev det dags för BIS-valpfinalen. Cinzia sov. Jag försökte väcka henne. Hon lyfte på ett öga. Jag puffade på henne. Hon lyfte det andra ögat också. Jag försökte få henne att resa sig. Hon la ner huvudet igen.Jag lockade med godis. Hon somnade. I det läget, när alla andra 15 valpar redan var i ringen, återstod en sak att göra, jag lyfte upp henne i famnen och gick in i ringen, intog vår plats och ställde ner en yrvaken bebis. Vadå springa?? Sova... Efter intensiv övertalning sprang hon i alla fall vid sidan av mig. Efter första gallringen var det sju kvar och vi var fortfarande med. Två till försvann och vi var placerade. Slutligen landade vi på en fjärde plats! Så duktig hon var, lilla Cinzia, 4 månader och två dagar ung! Men det blev en väldigt lugn kväll...
Sammanfattningsvis var det en härlig Mors Dag i strålande solsken!
Bilder kommer!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)