Aragons och Blixtras valpar är födda!!

Grattis till Blixtra, Aragon och Sunnantorps kennel!
Sent igår kväll föddes fem killar och en tjej. Rapporterna säger att allt har gått bra och att tiken och blå hane liknar Aragon i pälsen. Alla är kritvita och pigga och alerta.
Jisses vad skönt att allt har gått bra! Det är nästan som att vänta valpar hemma när Aragon ska bli pappa. Spänningen stiger för varje dag och jag får verkligen lägga band på mig för att inte ringa och terra och höra hur damen mår.
Har fått två fina bilder på mms men kabeln till datorn har fått fötter. Malin har lovat att skicka bilder och då kommer de ut här. Liksom de utlovade bilderna från Hässleholm.
Veckan började med den tråkiga nyheten att Lina, den äldre hunden i Bettys nya familj, hastigt men inte oväntat hade somnat in natten mellan söndag och måndag. Allt kom liksom av sig även här, tänkte mycket på Bettys familj, man vet ju hur det känns. Sedan har det varit full rulle. Avslutet på veckan blev ju då desto soligare med sex små nya vita herdehundar som såg dagens ljus!
Återkommer förhoppningsvis under dagen!

Utställning i Hässleholm idag

Upp som en sol och ned som en pannkaka, så kan man sammanfatta resultaten från Larv och Hässleholm. Det vore att ljuga att säga att jag är nöjd med resultaten från dagens utställning. MEN, enligt min uppfattning var det de för dagen bästa hundarna som blev BIR och BIM. Horsebo Muffin och 7Up är kanonfina!! Det är bara att buga och gratulera Helle till framgången! Det var en fröjd att se dem springa i den snålt tilltagna ringen. Jag hoppas innerligt att det gick bra i BIG-finalen.
Muffin och 7Up var de enda som fick ck och det kan jag tycka var lite förvånansvärt. Där fanns flera mycket bra hundar.
Aragon fick gå upp i championklassen mot Jack och idag drog Jack det längsta strået. När Jack stod uppställd framför domaren såg jag Jacks huvud ur en helt otroligt vinkel. Solen sken och det fullständigt skimrade runt Jacks huvud, det var en riktig sagobild av en tjusig hund.
Den finske domaren gillade inte alls Aragon, jäklar vad fel det var på honom idag! Men det spelar faktiskt mindre roll även om jag hade hoppats på bättre kritik. Det vi var där för att träna särskilt på, själva handlingen, lyckades vi väl med. Det jag var lite bekymrad över efter Larv fungerade idag."Excellent presentation" fick vi i kritiken och det kändes bra. Och det är samma hund idag som det var förra söndagen, bara en annan persons uppfattning om honom.
Men jag begriper inte varför ringarna ska vara så små!Man fullständigt ligger ner i svängarna, och här var det en konstant sväng då ringen var rund, när man försöker att få bra fart.
Arwen skötte sig med bravur, nu har hon kommit igång med hur det är på utställning igen. Och hon gillar det. Med förra veckans katastrof fortfarande i färskt minne, när hon inte ville hälsa på testledaren i skogen, var det nödvändigt att träna vidare på detta att möta okända personer när som helst och hur som helst. Hon kan ju faktiskt detta och det som hände förra lördagen var kvalificerat trams från hennes sida. Idag var det inga som helst problem trots att domaren gick rakt på. I kritiken fick hon "Lovely temperament" och då var syftet med att ha henne med uppnått.
Sammanfattningsvis var jag nöjd med våra prestationer, dock ej med resultaten.
Sedan måste jag erkänna att jag är kär. Vansinnigt kär. Han var där idag... Kritvit (självklart, han är ju import), underbara ögon, snällt och klokt uttryck, lugn, glad, blev LP2 förra helgen (oops, han är ju import, hur kan det hänga ihop?), snygg figur, vilket steg... en riktig djävul...

(För de som inte hänger med är det Horsebo K9 Devil det handlar om)
Bilder kommer imorgon!

Varför blogg?

Varför skriver man en blogg? Vad ska den innehålla?
Det är frågor värda att ställa sig. I mitt fall skriver jag en blogg för att i möjligaste mån uppdatera intresserade kända och okända i vad som händer här och vad som rör sig i mitt huvud. En blogg är av personlig karaktär, sett med mina ögon.
Eftersom jag vet att inte alla som läser min blogg är hundmänniskor broderar jag ibland ut texten för att göra innehållet mer intressant även för dessa.
Jag gör mitt yttersta för att sakfel inte ska förekomma. Åsikterna är mina egna om inte annat anges.
Bloggar är inget tvång att skriva. Bloggar är inget tvång att läsa. Vi har en yttrandefrihetsgrundlag i Sverige som ger var och en möjlighet att uttrycka sig under vissa förutsättningar, t ex att man inte kränker någon eller att man inte uttrycker rasistiska åsikter. Av allt det som skrivs tycker man inte om allt. Enklast är då att inte läsa det och valet att inte läsa det har var och en själv. Precis som var och en har valet att skriva det man vill inom ramen för vår lagstiftning.

Betty har flyttat!

Igår flyttade Betty till sin nya familj. Hon gick glatt med sin nya husse när han var här och hämtade henne. När bilen åkte iväg satt hon vänd framåt och väntade förväntansfullt på nya upptäckter i livet.
Första dygnet har gått kanonbra. Hon har smält in i flocken och funnit sin plats, är glad och nöjd.
När den första tiden har passerat väntar kurs i allmänlydnad, lite utställningar, spårning och annat smått och gott. Det kommer att passa Betty bra, hon är nyfiken på livet.
Vad skönt att Betty har en ny familj som hon verkar att trivas i!

Vardag efter en fantastisk söndag

Vardagen med allt vad det innebär har hastigt kommit tillbaka efter en helt otrolig söndag.
Inte nog med att Aragon blev SUCh och BIR och Arwen BIM, Kinka tog en härlig bronsmedalj i SM i fäktning. Bra fäktning mot hårt motstånd gör att medaljen känns väldigt välförtjänt. Efter att ha jobbat som beridare i Spanien under vintern, utan möjlighet till fäktträning, har prestationerna blivit bättre och resultaten likaså. Det är kanske nödvändigt med uppehåll i specialträning för att hjärnan ska kunna smälta all teknikträning och kunna omsätta den i praktik. Roligt är det i alla fall! Nu väntar Femkampstävling i Schweiz i helgen och fäktning i Stockholm nästa helg. Sedan får vi se om det blir NM i Femkamp i Helsingfors eller utställning i Norrköping.
På lördag flyttar Betty till sin nya familj, Pelle och Gun. Vi har hållit på med inskolning i några veckor och allt har gått smidigt och enkelt. Betty hamnar hos underbara människor i en härlig miljö bara en mil härifrån. Två hundkompisar finns i huset och familjens vuxna dotter Karin har också en hund. Dessa tre har hälsat på och accepterat Betty som verkar gilla dem också. Betty kommer att få en härlig hundtillvaro med mycket stimulans. Blivande husse har idag varit och tittat på en ny och större bil nu när han ska ha större hund, så att alla ska få plats. Det här blir alldeles säkert bra!
Och på söndag bär det av till utställning i Hässleholm. Den spontana reaktionen hos mig i söndags var att vi struntar i Hässleholm, målet med championatet är ju uppnått. Efter att ha tänkt igenom vad vi behöver träna på inför Världsutställnigen inser jag att vi måste åka till Skåne. Det blir Arwens sista utställning innan juli. Aragon och jag behöver träna ihop oss mer, om det är jag som ska visa honom. Alltså åker vi. Den här gången är det Monica som hänger med, Cissi jobbar, och Helle som är en gammal fäktarkompis dyker upp som moraliskt stöd på plats. Det ska bli roligt att åka med Monica och träffa Helle igen! Och träningen blir nyttig. Har lite idéer om vad vi ska tänka på och förändra. Hur det går resultatmässigt är egentligen av underordnad betydelse den här gången. Men det är klart, går det bra så är det en bonus.
Avslutningsvis, GRATTIS RICKARD PÅ 25-ÅRSDAGEN!

Fler bilder från Larv

Igår var inte cybervärlden på min sida när bilderna skulle läggas ut, dags för nytt försök!


Aragon i ringen. "Lugna dig, det luktar gott här!"
Det här behöver vi träna på!

Aragon har alla tänder på plats och ett korrekt bett.

Uppställning.

Nils Molin granskar Aragon. Ska det bli ett ck och därmed cert och championat?

Jaaaa!!


Hej på dig Arwen!

Kan du titta på mig, Arwen?

Uppställning.

Ck och köttbulle





I väntan på BIG-finalen

Uppställning i BIG-finalen.

Aragon, cert, BIR och championat

Arwen BIM

Utställning i Larv

Fler bilder kommer imorgon.

Åtta vita herdar var anmälda och Arwen och Aragon var två av dem. Det stora målet för denna och de nästkommande utställningarna var att försöka få till Aragons tredje cert och därmed championat, inget att hymla med det om. Dessutom ville jag försöka få till det innan Blixtras och Aragons valpar ska registreras.
Alltså infann Cissi, jag och hundar oss i god tid i Larv. Perfekt ordnat med ordentligt visande p-vakter, lätt att ta sig till entrén, snabbt genom besiktning och nära till ringen. Den här gången var tältpinnarna ordentligt märkta coh tältet kom upp lätt och smidigt i den gassande solen och häftiga vinden. Hundarna uppskattade att kunna gå in i skuggan och svalkan.

Katalogen upplyste om att det bara var Aragon och Jack Akbo Parchovany som var anmälda hanar. Jack är redan champion och konkurrerar därmed inte om certet. Då är det "endast" Aragons kvalitet som gäller, ingen konkurrens. Men nu var det ju det där med Nils Molin som domare. Hade hört flera som tycker att han är "svår" som domare, noga med temperament och steg. Nåväl, in i ringen och springa två varv. Hade för säkerhets skull laddat med två panodil och en diklofenak för att inte känna av mina värkande knän under utställningen. Och de kändes inte så farligt men jag slår vad om att knakandet i varje steg hördes ut till publiken.

Det gick inte så fort som jag ville, Aragon tyckte det luktade gott i gräset.
Han är som sin far; vänta, inte så fort, jag vill lukta här.
Efter två varv la Molin huvudet på sned och gick och hämtade måttstocken. Konstaterade att "Han är inte stor". Nej, sa jag, men han är tillräckligt stor. Han är inga 66 kontrade Molin. Nej, sa jag, men alla behöver inte vara maxade och 66 är ju max. Bara bra om det finns några små och bra hanar också, rasen tenderar ju till att bli större och större. Man kan ju inte sätta en stor hane på en stor tik. Och det var vi överens om och Aragon konstaterades var 62 cm över havet. Isen var bruten och jag insåg att Nils Molin var en man med humor coh ett mycket vänligt sinnelag.

Så vidtog granskningen. Aragon uppförde sig mycket väl och stod nästan som jag ville hela tiden. Han lyckades t o m se lite glad ut!

Resultatet av granskningen och det sista varvet i språngmarsch blev lysande. CK och championatet var i hamn! En liten och robust hund var Molins kommentar

Jack hade ingen bra dag, fick inget ck och därmed var Aragon bäste hane.
Så var det då tikarna. I juniorklassen var det bara Barvestad's Cleopatra som hade vuxit till sig sedan Växjö och ser riktigt trevlig ut. Etta med hp.
Bland unghundstikarna var det tre avkommor efter Jack, alla åkte ut med tvåor, samt Mata Hari som var bästa valp på rasspecialen. Mata Hari fick nöja sig med en slät etta.
Återstod bara Arwen. Hade haft ett långt samtal med henne om gårdagen och hur man uppför sig. Var lite nervös för att hon har lagt sig till med olater sedan i januari men det gick bra.
När domaren har klämt färdigt på henne tycker hon att det är kul, gillar att ställa upp sig och att få köttbulle. Även här blev det ett ck och därmed blev det kullsyskon i matchen om BIR och BIM! Böda i repris!
Cissi fick rycka in och springa med Aragon och jag hängde på med Arwen. Nils Molins slutkommentar blev att "tiken är bättre men hanen är mer öppen och därför vinner han". Lilleman fick sitt sista cert, championat och blev BIR, Arwen blev BIM och jag var bara såååååå lycklig över mina juveler. Tänk att få ha varit med sedan de föddes som små knyten i valplådan här hemma den där dagen i april 2005 och sedan följa dem fram till de har sina championat. Att själv föda upp en hund och se den få framgångar slår för mig högre än att få framgångar med en inköpt hund, som Cariña. Då är det någon annan som har tänkt på vad som kan vara passande kombination, nu är det mitt eget och det utesluter inte att jag är jättestolt över Niña och älskar henne lika mycket som de andra. Men en sådan här dag när ens egen uppfödning blir BIR och BIM är en lyckodag. Precis som det var i Böda. Mungiporna fastnar i ett uppåtläge och allt vidrigt som händer i världen bleknar för en stund.
I BIG-finalen hade vi som vanligt inget att hämta, men vad gjorde det?! Trötta och oerhört nöjda och lyckliga for vi hemåt. BIR, BIM och championat, vad mer kunde vi ha önskat... och Arwen var förlåten den taskiga och oengagerade insatsen på lördagen.
Nu blir det championfest den 30:e. Har tagit för vana att fira varje championat med en fest där hundvänner i trakten bjuds in. Nu ska vi fira Aragon och Arwens norska championat som vi inte har firat än.

Svettig lördag i skogen

MH igen. Varmt soligt och fem vita herdar på plats. Eva-Liz hade kört ner från Värmland på fredagen med Blaze, Baccara och Aragon, Arwen skulle pinas liksom Frostflake's Daisy. Först ut var Arwen eftersom vi sedan skulle hem och packa för avfärd till Larv.
Arwen tyckte att allt det här var onödigt. Gå upp tidigt, inte hinna äta frukost, varmt, massa hundar, inte åka till stranden, etc.
Försökte få igång henne och få henne på gott humör men det är en dam med mycket egen vilja. Den utan tvekan smartaste av hundarna här hemma, signalkänslig (har nog sagt det förr) med en otrolig integritet. Och nu hade hon bestämt sig för att skulle vi gå i skogen så var det för att spåra, inget annat trams.
Hälsa på gruppen inga problem.
-Men hallå! Det står en karl i skogen och han är lite framåtlutad, varför hotar han oss?
Arwen vet ju inte att Per är en mycket trevlig och vänlig man.
- Varför ska HAN hälsa på mig, räcker det inte med att han hälsar på dig??? HJÄLP, han är hundtjuv, han tar mitt koppel och vill gå iväg med mig! MATTE!!!! Det är bara för att jag är väluppfostrad som jag följer med. Och sätter mig. Jag vill verkligen inte! Och han ska klämma på mig, jag protesterar. Var finns Hund-ombudsmannen?
Så var det dags för leken. Vilken lek? Arwen gjorde ett par försök att bita i trasan men, nej, inte idag. Jag kämpade och hoppade och studsade och försökte verkligen få henne intresserad men det var en sådan där dag då man INTE leker.
Förföljandet. Vilket förföljande?
Aktiviteten gick bra, nosade lite och tog det lugnt.
Avståndsleken med en figg i helskägg kunde bara gå på ett sätt. För det första var hon inte intresserad av att leka med en stolle i skogen och för det andra såga han läskig ut med sitt stora skägg. Och det är ett stort skägg, Tomten skulle bli avundsjuk. Det behöves lite lock och pock innan Arwen var framme hos honom. Stackars karl att bli så totaldissad!
Särkilt lättskrämd är inte damen. Dumpe flög upp, Arwen hukade utan att backa. Var snabbt framme vid overallen. Vid ljudet sprang hon åt sidan utan att släppa med blicken. Var snabbt framme vid ljudet och kollade.
Så var det spökena. Arwen var djupt upprörd, det kom något läskigt mot oss.
-MATTE, för helskotta, ser du inte??? Det kommer något mot oss. Jag morrar lite och skäller. KAN DU HJÄLPA MIG, MATTE????!!! Voff, voff, morr. Ser läskigt ut men står du kvar så stannar jag.
Efter en liten sväng bort gick Arwen fram och tog kontakt när jag var framme vid spöket.
Så var det lek igen. Vadå lek?? Det enda som hände var att min förkylning tog ut sin rätt, svetten sprutade, jag hostade och flåsade och hade hjärtklappning och Arwen tyckte jag var tokig och fattade ingenting. Ingen lek men skott. Eftersom damens humör inte var på topp gillade hon för dagen inte skotten heller. Det är ju sjutton, vi har varit på jaktstig och då står hon lugnt 10 m från lerduveskyttarna och bryr sig ingenting om att det smäller ett skott var 1o:e sek och att gubbarna vrålar Öhh för att få duvan att skjuta på. Nu var det inte alls roligt. Men sådant händer. Vi får väl visa på viltspår eller i bruks att hon inte bryr sig om skott.
Ett MH genomförs under en dag i hundens liv. Vad som sker alla de andra dagarna säger MH:t inget om.
Lördagen blev en bra dag för de andra vita herdarna...
Packning för utställning i Larv!

Inofficiell utställning idag!

Dagens inofficiella utställning på Öland blev en regnig historia. Tack och lov för tältet! Som nu hänger på tork i mejeriet.

Ösregn på morgonen när det var dags att åka lättade till lätt regn under tältresningen för att sedan avta och vara enstaka stänk under dagen. Innan allt var på plats var i alla fall det mesta vått och fuktigt.

Tältpinnarna ville inte som jag ville och jag var rätt sur på mig själv att jag inte kollat att alla märkningar satt kvar som de skulle efter vintern. Märkningarna var nämligen försvunna, mer eller mindre. Skam den som ger sig, till sist stod ställningen där, bara att dra över tältduken, kvickt och lätt i regnet. Äntligen, allt på plats! Bara det att jag hade lyckats få på tältduken ut och in. Men vem bryr sig? Snabbt ner med ett par markpinnar så att duken skulle stanna på plats. Fästsnören vajade stilla på utsidan men inuti tältet var det inget fel.

Tre vita herdar, Love, Bambi och Bella (Blanca). Love fick etta med hp och jag måste säga att det var annorlunda att visa honom idag jämfört med Malmö. Pia och Tony har filat bort mycket av bushumöret de här veckorna. Vi hade bra kontakt, Love lyssnade även om han ibland från början hade andra idéer om vad vi skulle göra än vad jag hade.

Bambi fick också etta med hp med mycket bra kritik. Bella fick inget hp. Lite lös i fronten och lite hög svansföring var det som var negativt. Men den damen rör sig fantastiskt väl, vilket steg! Catrine får träna ner svansen och den lösa fronten kommer att rätta till sig, Bella är ju bara ett år.

Love drog längsta strået mot Bambi och blev BIR.

Sedan började den långa väntan på gruppfinalen, men det gjorde ingenting. Kaffe och mackor och bekanta som kom och slog sig ned. Där satt vi ett helt gäng med olika raser och pratade och hade trevligt. Chrillan och Anders med Kakan och Penny (phalene) hemma från byn och kennel Quality Danes med Stora Danskar som bor någon mil norr om byn. Det finns gott om kennlar här! Det var kul att se lilla Penny, 15 veckor, bredvid Boston, 1 år.Snacka om skillnad i size! Love deltog aktivt i fikandet och åt med god aptit korvsmörgås, skinksmörgås och jag tror att en bit äggmacka också slank ner. Efter ett par timmar var det dags för lunch och då blev det korv m bröd utan senap eller ketchup. Love har trivts den här dagen med att vara mitt i smeten. Har inte hunnit sakna husse och matte alls, tror jag.

Så småningom blev det finaldags. BIG-finalen gick på räls och vi blev BIG 1. Och Love skötte sig som en prins. Då insåg jag att vi var på väg in i BIS-finalen, jättekul! Att Love skulle gå så långt hade jag inte vågat hoppas på. Det här var ju bara för träning.

BIS-finalen blev nyttig träning för unge Love. Hundar av olika raser tätt runt omkring.

Ringen var liten trots att det var utomhus och bara en ring. Måste bero på att det var Dvärgpinscher-klubben som arrangerade och att ringen var anpassad för dessa små miniatyrer, inte för 40 kg:s lufsiga juniorer. Love gillade INTE rottisen som stod tätt bakom oss och morrade och skällde. Det gjorde inte jag heller... försökte flytta oss framåt för att få lite avstånd men det gick inte, de (rottisen och matte) följde efter...

Vi med lite större hundar fick springa ett och ett halvt varv, förbi alla de andra, i tur och ordning, alla utom lilla taxen som trippade så nätt vid sidan av sin matte en liten cirkel. Tur att Love går alla möjliga kurser på bruks så det är inga problem med att passera andra hundar och ändå ha fokus på det han ska.

Sedan var det dags för den slutliga uppställningen. Spänningen steg medan domaren skickade ut hund efter hund. Till sist blev vi BIS 4 och det kan jag inte kalla annat än för ett himla bra resultat! Gissa om jag är nöjd!?! Förra helgen ett alldeles utmärkt MH med den här hunden och nu BIS 4 den här helgen.

Nu återstår bara att fundera på om Bambi trots allt ska vara med på cirquiten...

Dagen avslutades med en timmes härligt bus med Bambi, Love och Betty hemma i trädgården. Arwen var alldeles galen inomhus när hon såg de tre härja vilt, hon skulle minsann ut och tala om för dem vad man får och inte får. Aragon hojtade högt när han insåg att det var bus på gång utan honom. Hoss suckade och la sig och vilade. Cariña la sig i fönstret och såg bekymrad ut. Allt medan juniorerna obekymrat stojade runt. Ända tills jag kom på att jag skulle ha en bild med Love och rosetterna. Det var inte längre en ren Love, det var en jordig Love. Men vad gör det när man har blivit BIS 4 och skött sig kanon en hel dag? Då har man rätt att busa loss med syrrorna!

Tack Chrillan och Anders för hjälpen! Vad skulle jag göra utan er?

Nu börjar utställningarna!

Imorgon drar det igång med utställningar, inofficiell här på Öland på klubben. Tre vita herdar är anmälda, Bella (Blanca), Bambi och Love (Big Boss). Det blir med andra ord en intern affär. Det lurigaste är domaren. Den domaren dömde Hoss en gång för några år sedan på en s k drive-in-utställning. Det var Hoss allra första tillfälle att visa upp sig. Det gick inget lysande. Tångbett, sa domaren. Vadå tångbett? Det måste ha varit enda minuten i sitt elvaåriga liv som han har haft tångbett, för det har han inte haft varken förr eller senare. Ett antal domare har kikat Hoss i munnen och det mesta de har haft att säga om hans mun är att hans tänder är slitna (p g a för mycket stenarbete på stranden). Men hans bett är det inget fel på.
Å andra sidan, att Love, Bambi och Bella är anmälda tills imorgon är enbart för träning och för att det är kul! Ska bli så roligt att träffa Catrine och Bella igen. Både Bella och Love är anmälda till Världsutställningen och det är hög tid att träna juniorerna inför det som komma skall. Tältet är framplockat, stolar och burar står stand by, kaffet brygger jag imorgon bitti samtidigt som jag brer lite smörgåsar. Det ska bli jättekul! Spelar ingen roll hur vädret blir, vi har tältet som jag fick av Bubbens husse och matte. De har haft uppfödning av Skye-terrier i många år i kennel Fairskye. Nu är deras utställningstid förbi och jag fick överta tältet, gulle er! Hoppas på en härlig stund i vackra Sörby. Blir vi alla utslagna innan BIG-finalen blir det en snabbis in till Kalmartravet. Vår ponny Roman ska springa 1640m i andra loppet där imorgon. Sedan han blev utlånad till Edvin och Josefina Aronsson har han gjort kanonfina resultat. Ska bli kul att träffa vår lille buse imorgon igen, om det hinns med. Kinka åker i vilket fall som helst in för att titta.
Nästa helg är det full rulle. Fredag kommer Eva-Liz (Vallgården) och lånar vår stuga ett par nätter. På lördag nytt MH och där går Arwen ut först. Eva-Liz har fyra hundar med sig så än en gång blir det fem vitingar under dagen.
På söndagens MH ska det vara tre vitingar med, bl a Bella och Daisy.
Nåväl, efter MH:et drar vi iväg till Larv och utställningen där. Aragon och Arwen är anmälda i öppenklass resp championklass, och dessutom ytterligare 6 till som jag inte vet vilka de är. Aragon går ut först så det är inga juniorer eller unghundar på hanhundssidan och Arwen går ut sist. Har kallat in sonen som häst- och hundvakt hemma då resten av famljen är spridda över Europa på olika tävlingar.
Helgen efter det drar vi till Hässleholm över dagen. Arwen och Aragon igen, sedan är det inoff på Öland den 25:e. Vi hoppar Österbybruk, det är för långt att åka, lagom med en mil till Saxnäs istället. I Saxnäs blir det juniorerna igen, kanske någon av de äldre. Cariña börjar äntligen bli sitt gamla jag efter rävskabben förra året och hon älskar ju att visa upp sig, så...
Norrköping den första juni ligger på agendan, Aragon igen sedan får vi se. Kanske dags för Love och Bernie på en officiell och dessutom Bambi. Arwen? Vi får se. Anmälningstiden går inte ut än på någon dag. Jag vill att mitt gäng ska vara ordentligt bekanta med utställningar när det är dags i juli.
Troligen blir det inget Vänersborg. Ska på bal kvällen innan och tanken på nattkörning i långblåsa lockar inte. Däremot lutar det åt att vi gör Avesta osäkert. Kära kusinen bor nästgårds och det vore ett bra tillfälle att hälsa på där. Efter Avesta så tar vi det lugnt fram till den 3-4 juli. Vad som händer efter det återstår att se, det beror på utfallet under maj-juni.
Nu ska vi ner till stranden!