Hemma igen efter en utflykt till Stora Stockholm med Love och Bernie.
Dessa glada gossar, slynglar, älskade charmtroll! Stora kroppar och små inombords.
Love och jag sov över hos svägerska Annicka. För första gången var Love med mig borta över natten vilket var jättenyttigt för vår relation. Vi hade jättemysigt hos Annicka och hennes tre damer, tack för denna gång, Annicka! Alltid lika kul att komma till dig!
Utställningen då. Det var ovanligt bra kontroll på Love och han var för första gången den lugnare av de två. Men han är en vilde och buse att springa med och idag blev första gången han lyckades fälla mig i ringen. Det blev en "Maria" (Bellinas matte Maria ramlade i ringen på deras första utställning). Jag stöp som en fura och Love fortsatte glad i hågen utan mig. När jag kravlat mig upp från betonggolvet hade domaren fångat in rymlingen och vi kunde fortsätta. Nu har jag ett knä som är STORT och en arm som jag inte kan lyfta. Har ju mina gamla skador att ta hänsyn till och att slå pladask på ett hårt golv ingår inte i de övningar som gagnar min hälsa. Natten kommer att bli smärtsam.
Kritiken på gossarna blev väldigt bra. Det var mycket excellent och very good med ett påpekande om att Love är outvecklad. Visst, det är han, instämmer. Summa summarum, släta ettor vilket jag och Camilla var mycket nöjda med.
Nu blir det till att träna mera med Love, både muskler, hjärna och beteende.
Back home again after this weekend's trip to Stockholm with Love and Bernie and the show there.
Happy, charming guys. Huge bodies but very little in the behaviour.
Love and I stayed at sister-in-law Annicka's place. This was the first time Love was with me more than a day, staying over night, which was very good for our relation. We had a very pleasant and nice stay with Annicka and her three ladies. Thanks for all, Annicka!
To the show. For the first time Love was calmer than Bernie and I managed to control him better than ever before. That does not necessarily mean he was controlled... Love is a savage to run with and today was the first time he succeeded in making me fall in the ring. I made a "Maria" (Bellina's mistress fell in the ring the first time they went to a show) I fell as an old tree and Love happily continued running without me. After crawling up on my feet again the judge brought back the run-awayer to me and we could continue. Now I have a knee which is HUGE and an arm I cannot lift up. It was no good deal for my old injuries to fall on a hard concrete floor. The coming night will be painful.
The critics for the two boys were very good. There were a lot of excellents and very goods and pointing out that Love is not developed. Which he is not, that's correct. To summarize the critics, both got Very Good which both Camilla and I are very pleased with.
Now I will have to continue the training with Love, muscels as well as brain and behavior.
2008/12/07
2008/12/03
Ändrade planer - Change of plans
Anmälningstiden för My Dog har gått ut och endast Love är anmäld, förutom Bernie, Bella, Bellina och Beach Boy. Men Bambi får stanna hemma. Detta beror på att jag inte vill riskera att dra in någon smitta i huset om Arwen är dräktig. My Dog är endast tre veckor innan beräknad valpning och jag vill inte ta några risker.
Dessutom är jag av uppfattningen att anmälningsavgifterna på My Dog är alldeles för höga. Oförskämt höga, för att tala klartext. Argumentet från arrangören att man får en ringkatalog biter inte på mig. Det är fullständigt ointressant om jag får ringkatalog eller inte om jag anmäler tre hundar. Vad ska jag med tre kataloger till??
Ett annat argument som framförts är att ringarnas storlek anpassas efter hundarnas storlek. ? Jaha, hur skulle det påverka anmälningsavgiften? Aha, det kanske kostar att tänka! Tax - liten ring, schäfer - stor ring, eller måste en dyr konsult anlitas för detta uppdrag? Grooming-områden i alla hallarna, ? . Ska det kosta extra?
Nej, det känns som om arrangörerna börjar mjölka utställarna på mer och mer pengar. Minns med fasa förra året på My Dog när vi stod i kö i över en halvtimme för att komma fram till en av de få serveringar som finns och när vi äntligen kom fram var det mesta slut. Det som fanns kvar var INTE billigt och INTE av bättre kvalitet. Skitmat och dyrt, med andra ord.
Varför accepterar vi detta??
Nu till helgen väntar Stora Stockholm. Fasar redan för var jag ska hitta parkering denna gång och vad det ska kosta i parkeringsavgift. Nu ska vi ju inte vara i ringen förrän som nr 38 och 39 och då kanske vi slipper köa in till parkeringen. Jag fattar inte varför det ska vara kö in på parkeringarna och köer till parkeringsautomaterna på ett mässområde som rimligen måste vara byggt för att sluka tusentals bilar och människor. I somras vid World Dog Show var det en total skandal med köerna. Det kunde man ju ha räknat ut med arslet och en krita (uttryck stulet av en god vän) att det skulle bli köer om man inte hade ordentliga hänvisningar ända fram till entrén. Och varför i jisse namn bakar man inte in p-avgiften i anmälningsavgiften alternativt låter de som samåker till en utställning få stå gratis? Det är alldeles för mycket slentrian i arrangemangen, för mycket mjölkande av pengar från beskedliga utställare och för lite nytänkande och utveckling av helheten kring utställningarna!
Någon gång de kommande dagarna ska jag skriva ett protestbrev till organisationen av My Dog med kopia till SKK. Detta brev kommer jag också att skicka ut till hundbekanta och hoppas på att de i sin tur skickar detta brev till My Dog och SKK. Dags att bilda opinion eller är det bara jag som tycker så här?
Last day for signing up for My Dog has elapsed and I have signed only Love up. Bernie, Bella, Bellina and Beach Boy are also signed up but not Bambi. I have had second thoughts and do not want to take the risc to get any infections into the house if Arwen is pregnant. My Dog is only three weeks before delievery and that is too close.
Another reason not to bring Bambi (or Betty) is that the entry fees are much too high. The organizer brings several reasons to the high fees but it's just blaha. Getting a catalogue for the ring may be a reason if you have only one dog. If I bring three dogs I am not interested in having three catalogues. The size of the ring is depending of the size of the dog. Yeah, so what? That does not cost a lot of extra money, does it? Or that grooming areas will be prepared in every hall.
The organisers try to get more and more money out from every person showing up. The food is a good example. Last year it was miserable at My Dog, expensive and real bad.
Why do we accept all this?
The coming weekend we will go to Stockholm and Älvsjö. Where will we find a place for the car this time? And how much will it cost? And why on earth does it have to be a queue to the parking area and the ticket machine??? An area built for thousands of cars and people. The chaos at the World Dog Show was a total disaster for the organisation.
I will in the nearby future write a letter to the My Dog organisation with a copy to the SKK. This letter will also be sent out to friends who I hope also will send it to the My Dog organisation and SKK. It's time to do something about it or is it only me with this opinion?
Dessutom är jag av uppfattningen att anmälningsavgifterna på My Dog är alldeles för höga. Oförskämt höga, för att tala klartext. Argumentet från arrangören att man får en ringkatalog biter inte på mig. Det är fullständigt ointressant om jag får ringkatalog eller inte om jag anmäler tre hundar. Vad ska jag med tre kataloger till??
Ett annat argument som framförts är att ringarnas storlek anpassas efter hundarnas storlek. ? Jaha, hur skulle det påverka anmälningsavgiften? Aha, det kanske kostar att tänka! Tax - liten ring, schäfer - stor ring, eller måste en dyr konsult anlitas för detta uppdrag? Grooming-områden i alla hallarna, ? . Ska det kosta extra?
Nej, det känns som om arrangörerna börjar mjölka utställarna på mer och mer pengar. Minns med fasa förra året på My Dog när vi stod i kö i över en halvtimme för att komma fram till en av de få serveringar som finns och när vi äntligen kom fram var det mesta slut. Det som fanns kvar var INTE billigt och INTE av bättre kvalitet. Skitmat och dyrt, med andra ord.
Varför accepterar vi detta??
Nu till helgen väntar Stora Stockholm. Fasar redan för var jag ska hitta parkering denna gång och vad det ska kosta i parkeringsavgift. Nu ska vi ju inte vara i ringen förrän som nr 38 och 39 och då kanske vi slipper köa in till parkeringen. Jag fattar inte varför det ska vara kö in på parkeringarna och köer till parkeringsautomaterna på ett mässområde som rimligen måste vara byggt för att sluka tusentals bilar och människor. I somras vid World Dog Show var det en total skandal med köerna. Det kunde man ju ha räknat ut med arslet och en krita (uttryck stulet av en god vän) att det skulle bli köer om man inte hade ordentliga hänvisningar ända fram till entrén. Och varför i jisse namn bakar man inte in p-avgiften i anmälningsavgiften alternativt låter de som samåker till en utställning få stå gratis? Det är alldeles för mycket slentrian i arrangemangen, för mycket mjölkande av pengar från beskedliga utställare och för lite nytänkande och utveckling av helheten kring utställningarna!
Någon gång de kommande dagarna ska jag skriva ett protestbrev till organisationen av My Dog med kopia till SKK. Detta brev kommer jag också att skicka ut till hundbekanta och hoppas på att de i sin tur skickar detta brev till My Dog och SKK. Dags att bilda opinion eller är det bara jag som tycker så här?
Last day for signing up for My Dog has elapsed and I have signed only Love up. Bernie, Bella, Bellina and Beach Boy are also signed up but not Bambi. I have had second thoughts and do not want to take the risc to get any infections into the house if Arwen is pregnant. My Dog is only three weeks before delievery and that is too close.
Another reason not to bring Bambi (or Betty) is that the entry fees are much too high. The organizer brings several reasons to the high fees but it's just blaha. Getting a catalogue for the ring may be a reason if you have only one dog. If I bring three dogs I am not interested in having three catalogues. The size of the ring is depending of the size of the dog. Yeah, so what? That does not cost a lot of extra money, does it? Or that grooming areas will be prepared in every hall.
The organisers try to get more and more money out from every person showing up. The food is a good example. Last year it was miserable at My Dog, expensive and real bad.
Why do we accept all this?
The coming weekend we will go to Stockholm and Älvsjö. Where will we find a place for the car this time? And how much will it cost? And why on earth does it have to be a queue to the parking area and the ticket machine??? An area built for thousands of cars and people. The chaos at the World Dog Show was a total disaster for the organisation.
I will in the nearby future write a letter to the My Dog organisation with a copy to the SKK. This letter will also be sent out to friends who I hope also will send it to the My Dog organisation and SKK. It's time to do something about it or is it only me with this opinion?
2008/11/29
WOW - WHAT A DOG!!
Hemma igen efter några dagars besök hos Akhiro i Leipzig!
Resan gick bra trots taskigt väglag på resan ner. Den nya bilen gick perfekt, var skön att åka i och härlig att köra. Arwen hade hela bagageutrymmet till sitt förfogande på nerresan. Hemåt var det trängre efter alla inköp.
Det var ju julmarknadstider i både Leipzig och Dresden.
Julmarknad och glühwein i Leipzig
Akhiro och Grit (matte) tog emot oss med mycket gästfrihet. Akhiro, ja han var mest intresserad av Arwen förstås, hade gärna sett att vi hade stannat längre. Han och Arwen hittade varandra och lekte intensivt mellan "varven".
Två parningar gjordes, den 25:e och 27:e.
Akhiro var en väldigt komplett hund och hade exakt de egenskaper jag har letat efter. Kritvit, tät och härlig pälskvalitet, riktigt mörka ögon och bra pigment. Exteriört var det ingen tvekan om varför den här killen var tysk champion. Det var nog tur för toppgänget på Världs-utställningen att Akhiro inte var med där, han hade definitivt varit bland de främsta. Vet egentligen inte vilken svenskägd hanhund som skulle slå honom i nuläget, Akhiro är otroligt snygg!
Akhiro var en väldigt komplett hund och hade exakt de egenskaper jag har letat efter. Kritvit, tät och härlig pälskvalitet, riktigt mörka ögon och bra pigment. Exteriört var det ingen tvekan om varför den här killen var tysk champion. Det var nog tur för toppgänget på Världs-utställningen att Akhiro inte var med där, han hade definitivt varit bland de främsta. Vet egentligen inte vilken svenskägd hanhund som skulle slå honom i nuläget, Akhiro är otroligt snygg!
Temperamentsmässigt var han också precis så som jag hade önskat mig för Arwen. Nu håller jag tummarna för att
1) jag har rätt i vad jag tror blir bäst i kombination med Arwen
2) det blir valpar.
Det blir ultraljud i julveckan eller möjligen, om allt tyder på dräktighet ändå, röntgen i början av januari.
"Who was Martin Luther?" Utflykt till Dresden
Trångt på hemvägen. Hamnplanen i Rostock.
Back again after some days in Leipzig, where we met Akhiro and his nice family!
Akhiro had absolutely everything that I wanted for Arwen. Blended white, perfect coat, very dark eyes and good pigmentation, everything. Lucky for the top dogs at the World Dog Show that Akhiro wasn't there. I do not know which Swedish dog that is better than Akhiro now.
Akhiro's temperament was exactly what I had been looking for, too. I believe he is the perfect dog for Arwen! There was nothing more I could have asked for with this dog.
Two matings were done and now I cross all my fingers for puppies to be born around the 26th of January. Ultra sound will be done in Christmas week or, if there is reason to believe Arwen is pregnant, x-ray in early January.
2008/11/21
Bellina och Beach Boy
Har ikväll pratat med Bellinas och Beach Boys mattar. Båda vovvarna mår bra, är pigga och glada och trevliga. Beach Boy har varit på en del inofficiella utställningar och fått mycket bra kritik. Roligt!!!
Och det roligaste av allt är att förmodligen kommer både Bellina och Beach Boy till My Dog. Det blir rena valpträffen där! Love, Bambi, Bernie?, Bellina och Beach Boy. Kanske vi rentav ser Bella där också, Catrine? Hade det inte varit så förbaskat dyr anmälningsavgift hade jag tagit med Betty. Men om alla dessa anmäls blir det möjlighet till uppfödargrupp och avelsklass och då kanske morsan=Strandkungens drottning= Cariña följer med också. Lilla mamsen älskar ju att visa upp sig på utställningar så, varför inte?
Tonight I have spoken to Bellina's and Beach Boy's families. Both dogs are doing well from all aspects, nice dogs. Beach Boy has been to some unofficial shows and has achieved very good critics. Nice to hear!
And what's even more nice is that most likely both Beach Boy and Bellina will come to My Dog in Gothenburg. It's going to be a puppies' meeting there! Love, Bambi, Bernie?, Bellina and Beach Boy. Perhaps we will see Bella there, too, Catrine? If the fee hadn't been that expensive I would have brought Betty. But if all these dogs from Strandkungens will be signed up we will have the possibility to a breeder's group and a progenity group and in that case perhaps Mum=The Queen of Strandkungens=Cariña will come along, too. Little Mami loves to show herself in the ring so, why not?
Och det roligaste av allt är att förmodligen kommer både Bellina och Beach Boy till My Dog. Det blir rena valpträffen där! Love, Bambi, Bernie?, Bellina och Beach Boy. Kanske vi rentav ser Bella där också, Catrine? Hade det inte varit så förbaskat dyr anmälningsavgift hade jag tagit med Betty. Men om alla dessa anmäls blir det möjlighet till uppfödargrupp och avelsklass och då kanske morsan=Strandkungens drottning= Cariña följer med också. Lilla mamsen älskar ju att visa upp sig på utställningar så, varför inte?
Tonight I have spoken to Bellina's and Beach Boy's families. Both dogs are doing well from all aspects, nice dogs. Beach Boy has been to some unofficial shows and has achieved very good critics. Nice to hear!
And what's even more nice is that most likely both Beach Boy and Bellina will come to My Dog in Gothenburg. It's going to be a puppies' meeting there! Love, Bambi, Bernie?, Bellina and Beach Boy. Perhaps we will see Bella there, too, Catrine? If the fee hadn't been that expensive I would have brought Betty. But if all these dogs from Strandkungens will be signed up we will have the possibility to a breeder's group and a progenity group and in that case perhaps Mum=The Queen of Strandkungens=Cariña will come along, too. Little Mami loves to show herself in the ring so, why not?
2008/11/20
Busy days!
Busy days, ja, det är en sammanfattning av läget. Ända sedan Växjö har det varit toppspinn på det mesta.
Växjöutställningen blev en nervpirrande historia. Av fyra unghundar fick endast en 1:a i kvalitet, det var Love. I hans kritik står bl a "bra bett" och det var värt mycket efter det oväntade nedslaget på att han skulle ha ett felaktigt bett på Världsutställningen. Växjödomaren är ytterst noggrann och tuff och när han skriver "bra bett" i kritiken vet man att det är så.
Dino var enda hanen med ck.
Arwen tog ett ck och vann championklassen. I matchen om bästa tik blev hon trea efter Opal och Cemi. Roligt att Aragons första tik att para gick så bra! Och Opal var en snygg tjej!
Dino blev BIR och Opal BIM, Grattis till er båda!
Jag är nöjd med Love och Arwens bedömningar. Love for som en ostyrig valp stundtals och Arwen accepterade denna gång domaren (det var honom hon inte gillade på Gotland). Med tanke på att domaren är rätt så snål är jag nöjd med utdelningen. Nu när det var så många hundar såg man en tydlig linje i vad domaren ville ha. Aragon är inte hans typ, precis som vi har känt på oss. Kanske att Bambi hade gått till tikfinalen, hon är mer domarens typ.
Efter Växjö är det intensiv träning med Love. Nu jäklar ska det bli ordning på torpet, han ska visa sig snyggt och inte som en vilde. I skrivande stund har vi kommit en bit på väg. Målet är att jag inte ska behöva kämpa för att vi ska vara kvar i ringen vid Stora Stockholm. Till Göteborg ska det vara en bra uppvisning för att i Malmö vara snyggt och prydligt. Imorgon ska vi ta en dust igen, den sista innan Tysklandsäventyret.
I fredags och lördags var jag och Kinka i Göteborg på en fäkttävling. Det blev till att återuppliva gamla minnen. Militärförläggning, logement och allt det som hör ungdomen och inte medelåldern till. Göteborgs Fäktklubb där man har svettats många liter och har många minne från. Olskrokstorget med de härliga skaldjuren (jodå, några åkte med hem). Och sedan efter en otroligt tight och spännande tävling full rulle hem till Öland och Idrottsgalan i Borgholm där Kinka skulle agera prisutdelare. Efter en hysterisk omklädning och sminkning i bilen under färd anlände vi springande, precis i tid till det absolut sista priset. Kinka föstes upp på scenen för intervju, priset delades ut, fotografering och sedan var det klart. http://www.olandsbladet.se/index.php?placid=&placid_text=20&id=10985&PHPSESSID=6509e211323195e90fa8760d1931b55d Det blev någon form av antiklimax på en omtumlande lördag.
Bambi har varit i höglöp i vad som känns som en evighet och Arwen närmar sig höglöp. Tappre Hoss har tagit det bra hitintills. Han är genast fem år yngre i allt han företar sig. Det blir bra att åka iväg med Arwen under höglöp så att saker och ting kan lugna ner sig här hemma. Annars kanske Hoss hade regredierat till valpstadiet igen.
Idag har jag varit på kurs i Växjö på universitetet. Vägbeskrivningen dit var något bristfällig men efter att ha frågat tre personer kom jag till sist rätt. Värre var det när jag skulle hem igen. Jag hade ju irrat omkring för att hitta rätt hus och totalt tappat orienteringen. Inte sjutton hittade jag till parkeringen, än mindre bilen. Efter 40 minuters letande i kylan och mörkret blev en ung student min räddning. På min tafatta beskrivning av en skylt med "Handelsträdgård" och ett hus utan ingång löste han elegant problemet. Jag hittade rätt parkering. Nu gällde det bara att hitta rätt bil (skolans bil). Gick omkring och blippade med nyckeln tills jag hittade en bil som tändes och släcktes i takt med blippandet. 45 sen, ilsk som ett bi, satte jag mig i bilen och körde hemåt på ishala vägar. Annars var dagen bra...
The days now are "Busy days". There has been extremely much to do since the show in Växjö.
I was pleased with our results in Växjö. Love was the only youth male that achieved a Very Good. In his critics it was written "good bite" which was important for me after the WDS. The judge is very thourough and examined the bite and teeth and no complaints!! But Love is not behaving in the ring. Our outside. Lately I have borrowed him from his family twice a week for training and, well, things are proceeding. The aim is to not be pushed out of the ring in Stockholm, make a good presentation in Gothenburg and a very good and nice presentation in Malmö. Love is a very nice and beautiful dog but for the moment he is most of all a teenager.
Arwen accpeted the judge in Växjö, the same one as she did NOT accept on Gotland, and got en excellent. She became third best bitch with good critics.
Last weekend Kinka and I were in Gothenburg for a fencing competition. Old memories came alive again. After the competition we had to hurry back to Öland for a Sports Gala in Borgholm where Kinka was handing out one of the prizes. http://www.olandsbladet.se/index.php?placid=&placid_text=20&id=10985&PHPSESSID=6509e211323195e90fa8760d1931b55d
Bambi is having her high season and our brave and old Hoss is all of a sudden five years younger again. Luckily we will be away with Arwen next week, otherwise Hoss would perhaps regrediated to puppy stage again.
Today I have been to Växjö for an education. The description of the way wasn't very good and it took me a long time to find the way. At the end of the day I didn't find my way back to the car... It took me 45 minutes to solve problem no 1=find the parking place (thanks to a nice student). Problem no 2 was to find the car, the school's car. I went around blipping the key until I found a car that lightened every time I blipped. I was furious...
Växjöutställningen blev en nervpirrande historia. Av fyra unghundar fick endast en 1:a i kvalitet, det var Love. I hans kritik står bl a "bra bett" och det var värt mycket efter det oväntade nedslaget på att han skulle ha ett felaktigt bett på Världsutställningen. Växjödomaren är ytterst noggrann och tuff och när han skriver "bra bett" i kritiken vet man att det är så.
Dino var enda hanen med ck.
Arwen tog ett ck och vann championklassen. I matchen om bästa tik blev hon trea efter Opal och Cemi. Roligt att Aragons första tik att para gick så bra! Och Opal var en snygg tjej!
Dino blev BIR och Opal BIM, Grattis till er båda!
Jag är nöjd med Love och Arwens bedömningar. Love for som en ostyrig valp stundtals och Arwen accepterade denna gång domaren (det var honom hon inte gillade på Gotland). Med tanke på att domaren är rätt så snål är jag nöjd med utdelningen. Nu när det var så många hundar såg man en tydlig linje i vad domaren ville ha. Aragon är inte hans typ, precis som vi har känt på oss. Kanske att Bambi hade gått till tikfinalen, hon är mer domarens typ.
Efter Växjö är det intensiv träning med Love. Nu jäklar ska det bli ordning på torpet, han ska visa sig snyggt och inte som en vilde. I skrivande stund har vi kommit en bit på väg. Målet är att jag inte ska behöva kämpa för att vi ska vara kvar i ringen vid Stora Stockholm. Till Göteborg ska det vara en bra uppvisning för att i Malmö vara snyggt och prydligt. Imorgon ska vi ta en dust igen, den sista innan Tysklandsäventyret.
I fredags och lördags var jag och Kinka i Göteborg på en fäkttävling. Det blev till att återuppliva gamla minnen. Militärförläggning, logement och allt det som hör ungdomen och inte medelåldern till. Göteborgs Fäktklubb där man har svettats många liter och har många minne från. Olskrokstorget med de härliga skaldjuren (jodå, några åkte med hem). Och sedan efter en otroligt tight och spännande tävling full rulle hem till Öland och Idrottsgalan i Borgholm där Kinka skulle agera prisutdelare. Efter en hysterisk omklädning och sminkning i bilen under färd anlände vi springande, precis i tid till det absolut sista priset. Kinka föstes upp på scenen för intervju, priset delades ut, fotografering och sedan var det klart. http://www.olandsbladet.se/index.php?placid=&placid_text=20&id=10985&PHPSESSID=6509e211323195e90fa8760d1931b55d Det blev någon form av antiklimax på en omtumlande lördag.
Bambi har varit i höglöp i vad som känns som en evighet och Arwen närmar sig höglöp. Tappre Hoss har tagit det bra hitintills. Han är genast fem år yngre i allt han företar sig. Det blir bra att åka iväg med Arwen under höglöp så att saker och ting kan lugna ner sig här hemma. Annars kanske Hoss hade regredierat till valpstadiet igen.
Idag har jag varit på kurs i Växjö på universitetet. Vägbeskrivningen dit var något bristfällig men efter att ha frågat tre personer kom jag till sist rätt. Värre var det när jag skulle hem igen. Jag hade ju irrat omkring för att hitta rätt hus och totalt tappat orienteringen. Inte sjutton hittade jag till parkeringen, än mindre bilen. Efter 40 minuters letande i kylan och mörkret blev en ung student min räddning. På min tafatta beskrivning av en skylt med "Handelsträdgård" och ett hus utan ingång löste han elegant problemet. Jag hittade rätt parkering. Nu gällde det bara att hitta rätt bil (skolans bil). Gick omkring och blippade med nyckeln tills jag hittade en bil som tändes och släcktes i takt med blippandet. 45 sen, ilsk som ett bi, satte jag mig i bilen och körde hemåt på ishala vägar. Annars var dagen bra...
The days now are "Busy days". There has been extremely much to do since the show in Växjö.
I was pleased with our results in Växjö. Love was the only youth male that achieved a Very Good. In his critics it was written "good bite" which was important for me after the WDS. The judge is very thourough and examined the bite and teeth and no complaints!! But Love is not behaving in the ring. Our outside. Lately I have borrowed him from his family twice a week for training and, well, things are proceeding. The aim is to not be pushed out of the ring in Stockholm, make a good presentation in Gothenburg and a very good and nice presentation in Malmö. Love is a very nice and beautiful dog but for the moment he is most of all a teenager.
Arwen accpeted the judge in Växjö, the same one as she did NOT accept on Gotland, and got en excellent. She became third best bitch with good critics.
Last weekend Kinka and I were in Gothenburg for a fencing competition. Old memories came alive again. After the competition we had to hurry back to Öland for a Sports Gala in Borgholm where Kinka was handing out one of the prizes. http://www.olandsbladet.se/index.php?placid=&placid_text=20&id=10985&PHPSESSID=6509e211323195e90fa8760d1931b55d
Bambi is having her high season and our brave and old Hoss is all of a sudden five years younger again. Luckily we will be away with Arwen next week, otherwise Hoss would perhaps regrediated to puppy stage again.
Today I have been to Växjö for an education. The description of the way wasn't very good and it took me a long time to find the way. At the end of the day I didn't find my way back to the car... It took me 45 minutes to solve problem no 1=find the parking place (thanks to a nice student). Problem no 2 was to find the car, the school's car. I went around blipping the key until I found a car that lightened every time I blipped. I was furious...
2008/11/17
Stor nyhet! Big News!
Stora nyheten att annonsera är att vi åker till Leipzig om en vecka. Arwen löper, äntligen. Massor att förbereda för en veckas bortavaro från en familj där alla sällan är hemma. Ska dock försöka att få till lite ytterligare på hemsidan innan avfärd.
Our breaking news is that we will go to Leipzig within a week. Arwen is having her season, finally. There are a number of things to prepare to be able to be away for a week. I will try to do some more work on the home page before departure.
Akhiro, here we come!
Our breaking news is that we will go to Leipzig within a week. Arwen is having her season, finally. There are a number of things to prepare to be able to be away for a week. I will try to do some more work on the home page before departure.
Akhiro, here we come!
2008/11/16
Akut! Utmanad!
Hmm, har blivit utmanad och jag kommer också att utmana.
De regler som gäller är: Länka till den person som har utmanat dig och glöm inte att lägga in dessa regler i inlägget. Berätta sju saker om dig själv, både alldagliga och oväntade. Utmana sju personer i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till deras sidor. Låt dessa personer få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar på deras bloggar.
1) Jag är en jäkel på att organisera och entusiasmera folk
2) Är jättebra på att sy
3) Älskar att gå ensam i Gamla Stan i Stockholm på de mindre gatorna och drömma om hur det var där på 1600-talet
4) Har alltid drömt om att få bo på landet och ha en massa djur
5) Får kväljningar av köttsoppa med klimp
6) Drabbas alltid av beslutsångest i viktiga situationer
7) Avskyr att sova i varma rum
Och därmed utmanar jag följande:
Cissi www.onthemon.blogspot.com
Monica http://www.hjartatskennel.com/
Malin www.sunnantorp.se
Catrine mimmi346@hotmail.com
Chrillan http://www.cookies-koja.se/
Karin www.casiopeja9.blogspot.com
Nadine www.workingangels.tk
Återkommer snart med STORA nyheter!
De regler som gäller är: Länka till den person som har utmanat dig och glöm inte att lägga in dessa regler i inlägget. Berätta sju saker om dig själv, både alldagliga och oväntade. Utmana sju personer i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till deras sidor. Låt dessa personer få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar på deras bloggar.
1) Jag är en jäkel på att organisera och entusiasmera folk
2) Är jättebra på att sy
3) Älskar att gå ensam i Gamla Stan i Stockholm på de mindre gatorna och drömma om hur det var där på 1600-talet
4) Har alltid drömt om att få bo på landet och ha en massa djur
5) Får kväljningar av köttsoppa med klimp
6) Drabbas alltid av beslutsångest i viktiga situationer
7) Avskyr att sova i varma rum
Och därmed utmanar jag följande:
Cissi www.onthemon.blogspot.com
Monica http://www.hjartatskennel.com/
Malin www.sunnantorp.se
Catrine mimmi346@hotmail.com
Chrillan http://www.cookies-koja.se/
Karin www.casiopeja9.blogspot.com
Nadine www.workingangels.tk
Återkommer snart med STORA nyheter!
2008/11/03
Betty's mental description/Bettys mh
I will write only a short summary in English and a "full text version" in Swedish.
Betty behaved very well but I believe the describer wasn't fully fair with the points. During the "Activity" (me standing passive for three minutes) Betty sniffed around and, with about a minute left, laid down still observing but very calm. For that she recieved a 4 which means increased acitivity. That was contradictory to what happened.
I do not agree with the remaining fears either and this is one part of my critics to mental descriptions. It is too much subjective opinions in it. And the validity, well, I could write a full essay about that.
Anyway, Betty had, due to my opinion no remaining fears. She was curious and sniffed very thouroughly on the overall at the first passage, then she ignored it and passed without hesitation or bows. At the noise she jumped up on to the noise and walked there at the first passage. How could it possibly be a remaining fear of that????
There is no chance of appealing because it is the describer's interpretation of the dog's reaction, otherwise I would have appealed. And it is the first dog I haven't filmed so I do not have any evidence. I didn't have time to bring the camera because they phoned from the club and asked me to come instantly since dogs hadn't shown up. I have tried to phone the SBK, the national association, but they have been closed for education. There is nothing to do, unfortunately.
End of the English part!
Så tar vi det då på svenska.
Betty var duktig. Hon lät sig snällt hälsas på och följde med testledaren utan vidare. Däremot var hon inte sugen på att låta sig klämmas och kännas på så där utan vidare. Men jämför man med hur hon var i februari när hon kom hem igen så är det en enorm skillnad i öppenhet mot nya människor.
Hyfs kul att leka men inte att komma tillbaka med trasan. Inte kul att kampa, trasan är inte hennes grej.
Det var lite kul att springa efter den där saken i gräset men bita i den var onödigt.
Så kom då första oenigheten med beskrivaren. Under aktiviteten nosade Betty runt i gräset och kollade in publiken. Så la hon sig ner när det återstod ca en minut, drog en suck, tittade på mig och tittade därefter runt omkring sig. På detta får hon en fyra som betyder ökad aktivitet. Vad ökad aktivitet? Jag är medveten om att en hund kan öka aktiviteten liggande men hon gick ner i varv. Mycket märkligt, må jag säga.
Avståndsleken var inte så kul men hon gick utan vidare spisning fram till figgen.
Dags för Dumpe. När overallen flög upp hoppade Betty bak och tittade storögt på det som hade dykt upp. Jag såg henne i ögonvrån till vänster om mig, utan att vrida huvudet. 5, flydde mer än 5 m. Hmm, vi hade inte samma måttstock, beskrivaren och jag. När jag stod vid overallen gick Betty lugnt fram och nosade på den. Vid första passagen var lilla damen vansinnigt nyfiken på det där som hängde där och stannade och nosade noga och sedan var hon klar med det. Gick glatt förbi, vi vände och gick tillbaka lugnt och fint, inga bågar eller tveksamheter. Samma sak andra gången. Då får hon en trea på kvarvarande rädsla. Där fattar jag absolut ingenting, absolut INGENTING.
Vid oljudet stannade hon och hukade och gick sedan direkt fram själv. Vid första passagen stannade hon och tittade över kanten i två sekunder och sedan var det bra med det. På tillbakavägengjorde hon en båge men den gick inte från plåten utan FRAM TILL PLÅTEN. Där hoppade hon upp på plåten och promenerade lugnt på den på tillbakavägen. En viss munterhet uppstod och jag vände mig till beskrivaren och konstaterade att "jaha, där var det ingen kvarvarande rädsla". Andra passagen var Betty helt ointresserad av plåt och skrammel och hon gjorde definitivt inga bågar. Vad får hon på det???? En tvåa. Tvåa???? Inte heller här fattar jag någonting.
Spökena var lite läskiga och det skälldes friskt framför mig innan Betty till sist ställde sig bakom mig. När jag stod framme vid spöke 1 tog Betty själv kontakt, såg att det var en människa och så var det bra med det. Vid spöke 2 var det samma sak, Betty tog själv kontakt och så var det klart. Stämmer inte riktigt med poängen hon fick.
Efter det fick vi kliva ut i terrängen för att leka igen. I en alldeles underbar terräng där det hade passerat både hundar och vilt. Vad gör Betty då? Jo, hon vill nosa av området, dels därför att hon är stressad av det hon har varit med om och låter nosandet bli en överslagshandling men också för att det nosade så förbaskat spännande i utkanten av området där vi skulle vara. Leken blev underordnad för henne, naturligtvis. Hon hade samlat på sig men spårhunden i henne hittade härliga dofter och jag trodde för en sekund att hon skulle dra iväg i ett spår. Jag hoppade och studsade och tjoade och tjimmade och försökte på alla sätt göra mig rolig men det gick inte. Jag är/var en tråkmåns. Och trasan hade ju inte blivit roligare. När första skottet gick av hoppade hon till och tittade på mig och sedan efter husse som stod i publiken. Vid skott nr 2 gick hon helt sonika bort och satte sig hos husse. Sedan fick husse stå bredvid mig men efter skott tre bröt beskrivaren, Betty var helt klart berörd och att bränna av ytterligare ett skott hade inte gjort varken till eller från. Det höll jag med om fullständigt. Notabelt är dock att dagen innan hade Betty inte reagerat alls på hagelsvärmarna som hade avlossats hemma på gården i testsyfte. Då gick hon fram för att kolla vad det var som small.
I beskrivarens sammanfattning höll hon sig till vad som hände vid spökena och leken i allmänhet. Hon tyckte Betty var en trevlig hund med många bra kvaliteter, värd att satsa på. Hon föreslog till och med att vi skulle göra en riktig mentaltest men det får man väl inte göra utan godkända skott, såvitt jag känner till. Inne i klubbstugan igen åkte glasögonen på och jag kunde för första gången titta på protokollet. Det var då jag upptäckte tossigheterna. Jag övergav min icke påbörjade kopp med kaffe och rusade ut för att få tag på beskrivaren för kommentarer men då var hon redan igång med nästa hund...
Hem med Betty och vidare för att plocka upp ligan hemma i Möckleby och så in till Kalmar igen. Än en gång hade beskrivaren precis börjat med en ny hund så det var bara att lägga ner projektet med kommentarer.
Hela det här bara bekräftar min inställning att det är alldeles för mycket subjektivitet i mh. Och vad mäter det? I det här fallet är banan i ett område med otroligt mycket vilt, framför allt rådjur. Rena drömmen för ett luktfreak till hund. Banan på Öland är inte alls lika exponerad för vilt. Usch, jag blir irriterad bara av att tänka på det här.
Vidare är frågan vilka slutsatser man kan dra av ett mh. För några veckor sedan var jag på en föreläsning med etologiprofessorn Per Jensen. Jag frågade honom om hans inställning till mh. Svaret var glasklart. Man kan inte dra några som helst slutsatser av vad enskilda individer uppnår, möjligen kan man använda resultatet för en ras (genomsnittet) och titta på det. Ingenting annat, beroende på subjektiviteten i bedömningen och att de yttre förutsättningarna är så olika på olika banor och vid olika tillfällen. Skönt när en etablerad professor och forskare uttrycker exakt det man själv tycker.
Mer problematiskt är att det sitter gott om folk i hundsverige och dömer hundar efter deras mh och att dessa personer gärna uttrycker sig väldigt kategoriskt om andras hundar. Jensen berättade om försök som hade gjorts på Hundskolan i Sollefteå där man lät skötarna uttala sig om vad de trodde respektive hund var lämplig till för uppgift, t ex ledarhund, polishund, etc. Sedan genomförde man de olika testerna på hundarna och gjorde en bedömning utifrån det. Vilket stämde bäst med verkligheten? Skötarnas bedömning var det som stämde, testerna var mycket tveksamma. Då ska vi ha i minnet att dagen mh har utvecklats från testerna man använde på Hundskolan.
Jag kan hålla med om att vissa retningar vad det gäller aggressivitet kan vara bra att testa som vid mh. Bambi, som är en jättegullig dam, visade en helt ny sida när spökena dök upp. Jag hade anat att det fanns något under ytan men just vid spökena visade hon en viss skärpa som inte märkts tidigare. Däremot gav det inget nytt vad det gällde Betty. Förföljandet är bara larvigt att genomföra på en hund som har fått lära sig att man inte sticker när matte står bredvid. Arwen har en etta på det men jäklar vad hararna får springa fort här hemma.
Idag var jag på lite illbattigt humör och lyckades provocera en elev rätt rejält genom att bara krasst konstatera att "det är inte mitt problem att du har skolkat så mycket att du inte har fått godkänt på någon kurs på hela året". Eleven rusade till rektor och kallade denne för nazist när det inte blev medhåll i klagosången. Hade vi alla varit på annat humör hade vi kanske reagerat annorlunda.
Nej, skriv ner betydelsen av mh:t för den enskilda hunden. Det är faktiskt bara vad hunden visar just den dagen, på det humöret, på den banan, med just de figgarna. Vi har alla såväl bra som dåliga dagar, både hundarna och vi människor.
Slut för ikväll!
Betty behaved very well but I believe the describer wasn't fully fair with the points. During the "Activity" (me standing passive for three minutes) Betty sniffed around and, with about a minute left, laid down still observing but very calm. For that she recieved a 4 which means increased acitivity. That was contradictory to what happened.
I do not agree with the remaining fears either and this is one part of my critics to mental descriptions. It is too much subjective opinions in it. And the validity, well, I could write a full essay about that.
Anyway, Betty had, due to my opinion no remaining fears. She was curious and sniffed very thouroughly on the overall at the first passage, then she ignored it and passed without hesitation or bows. At the noise she jumped up on to the noise and walked there at the first passage. How could it possibly be a remaining fear of that????
There is no chance of appealing because it is the describer's interpretation of the dog's reaction, otherwise I would have appealed. And it is the first dog I haven't filmed so I do not have any evidence. I didn't have time to bring the camera because they phoned from the club and asked me to come instantly since dogs hadn't shown up. I have tried to phone the SBK, the national association, but they have been closed for education. There is nothing to do, unfortunately.
End of the English part!
Så tar vi det då på svenska.
Betty var duktig. Hon lät sig snällt hälsas på och följde med testledaren utan vidare. Däremot var hon inte sugen på att låta sig klämmas och kännas på så där utan vidare. Men jämför man med hur hon var i februari när hon kom hem igen så är det en enorm skillnad i öppenhet mot nya människor.
Hyfs kul att leka men inte att komma tillbaka med trasan. Inte kul att kampa, trasan är inte hennes grej.
Det var lite kul att springa efter den där saken i gräset men bita i den var onödigt.
Så kom då första oenigheten med beskrivaren. Under aktiviteten nosade Betty runt i gräset och kollade in publiken. Så la hon sig ner när det återstod ca en minut, drog en suck, tittade på mig och tittade därefter runt omkring sig. På detta får hon en fyra som betyder ökad aktivitet. Vad ökad aktivitet? Jag är medveten om att en hund kan öka aktiviteten liggande men hon gick ner i varv. Mycket märkligt, må jag säga.
Avståndsleken var inte så kul men hon gick utan vidare spisning fram till figgen.
Dags för Dumpe. När overallen flög upp hoppade Betty bak och tittade storögt på det som hade dykt upp. Jag såg henne i ögonvrån till vänster om mig, utan att vrida huvudet. 5, flydde mer än 5 m. Hmm, vi hade inte samma måttstock, beskrivaren och jag. När jag stod vid overallen gick Betty lugnt fram och nosade på den. Vid första passagen var lilla damen vansinnigt nyfiken på det där som hängde där och stannade och nosade noga och sedan var hon klar med det. Gick glatt förbi, vi vände och gick tillbaka lugnt och fint, inga bågar eller tveksamheter. Samma sak andra gången. Då får hon en trea på kvarvarande rädsla. Där fattar jag absolut ingenting, absolut INGENTING.
Vid oljudet stannade hon och hukade och gick sedan direkt fram själv. Vid första passagen stannade hon och tittade över kanten i två sekunder och sedan var det bra med det. På tillbakavägengjorde hon en båge men den gick inte från plåten utan FRAM TILL PLÅTEN. Där hoppade hon upp på plåten och promenerade lugnt på den på tillbakavägen. En viss munterhet uppstod och jag vände mig till beskrivaren och konstaterade att "jaha, där var det ingen kvarvarande rädsla". Andra passagen var Betty helt ointresserad av plåt och skrammel och hon gjorde definitivt inga bågar. Vad får hon på det???? En tvåa. Tvåa???? Inte heller här fattar jag någonting.
Spökena var lite läskiga och det skälldes friskt framför mig innan Betty till sist ställde sig bakom mig. När jag stod framme vid spöke 1 tog Betty själv kontakt, såg att det var en människa och så var det bra med det. Vid spöke 2 var det samma sak, Betty tog själv kontakt och så var det klart. Stämmer inte riktigt med poängen hon fick.
Efter det fick vi kliva ut i terrängen för att leka igen. I en alldeles underbar terräng där det hade passerat både hundar och vilt. Vad gör Betty då? Jo, hon vill nosa av området, dels därför att hon är stressad av det hon har varit med om och låter nosandet bli en överslagshandling men också för att det nosade så förbaskat spännande i utkanten av området där vi skulle vara. Leken blev underordnad för henne, naturligtvis. Hon hade samlat på sig men spårhunden i henne hittade härliga dofter och jag trodde för en sekund att hon skulle dra iväg i ett spår. Jag hoppade och studsade och tjoade och tjimmade och försökte på alla sätt göra mig rolig men det gick inte. Jag är/var en tråkmåns. Och trasan hade ju inte blivit roligare. När första skottet gick av hoppade hon till och tittade på mig och sedan efter husse som stod i publiken. Vid skott nr 2 gick hon helt sonika bort och satte sig hos husse. Sedan fick husse stå bredvid mig men efter skott tre bröt beskrivaren, Betty var helt klart berörd och att bränna av ytterligare ett skott hade inte gjort varken till eller från. Det höll jag med om fullständigt. Notabelt är dock att dagen innan hade Betty inte reagerat alls på hagelsvärmarna som hade avlossats hemma på gården i testsyfte. Då gick hon fram för att kolla vad det var som small.
I beskrivarens sammanfattning höll hon sig till vad som hände vid spökena och leken i allmänhet. Hon tyckte Betty var en trevlig hund med många bra kvaliteter, värd att satsa på. Hon föreslog till och med att vi skulle göra en riktig mentaltest men det får man väl inte göra utan godkända skott, såvitt jag känner till. Inne i klubbstugan igen åkte glasögonen på och jag kunde för första gången titta på protokollet. Det var då jag upptäckte tossigheterna. Jag övergav min icke påbörjade kopp med kaffe och rusade ut för att få tag på beskrivaren för kommentarer men då var hon redan igång med nästa hund...
Hem med Betty och vidare för att plocka upp ligan hemma i Möckleby och så in till Kalmar igen. Än en gång hade beskrivaren precis börjat med en ny hund så det var bara att lägga ner projektet med kommentarer.
Hela det här bara bekräftar min inställning att det är alldeles för mycket subjektivitet i mh. Och vad mäter det? I det här fallet är banan i ett område med otroligt mycket vilt, framför allt rådjur. Rena drömmen för ett luktfreak till hund. Banan på Öland är inte alls lika exponerad för vilt. Usch, jag blir irriterad bara av att tänka på det här.
Vidare är frågan vilka slutsatser man kan dra av ett mh. För några veckor sedan var jag på en föreläsning med etologiprofessorn Per Jensen. Jag frågade honom om hans inställning till mh. Svaret var glasklart. Man kan inte dra några som helst slutsatser av vad enskilda individer uppnår, möjligen kan man använda resultatet för en ras (genomsnittet) och titta på det. Ingenting annat, beroende på subjektiviteten i bedömningen och att de yttre förutsättningarna är så olika på olika banor och vid olika tillfällen. Skönt när en etablerad professor och forskare uttrycker exakt det man själv tycker.
Mer problematiskt är att det sitter gott om folk i hundsverige och dömer hundar efter deras mh och att dessa personer gärna uttrycker sig väldigt kategoriskt om andras hundar. Jensen berättade om försök som hade gjorts på Hundskolan i Sollefteå där man lät skötarna uttala sig om vad de trodde respektive hund var lämplig till för uppgift, t ex ledarhund, polishund, etc. Sedan genomförde man de olika testerna på hundarna och gjorde en bedömning utifrån det. Vilket stämde bäst med verkligheten? Skötarnas bedömning var det som stämde, testerna var mycket tveksamma. Då ska vi ha i minnet att dagen mh har utvecklats från testerna man använde på Hundskolan.
Jag kan hålla med om att vissa retningar vad det gäller aggressivitet kan vara bra att testa som vid mh. Bambi, som är en jättegullig dam, visade en helt ny sida när spökena dök upp. Jag hade anat att det fanns något under ytan men just vid spökena visade hon en viss skärpa som inte märkts tidigare. Däremot gav det inget nytt vad det gällde Betty. Förföljandet är bara larvigt att genomföra på en hund som har fått lära sig att man inte sticker när matte står bredvid. Arwen har en etta på det men jäklar vad hararna får springa fort här hemma.
Idag var jag på lite illbattigt humör och lyckades provocera en elev rätt rejält genom att bara krasst konstatera att "det är inte mitt problem att du har skolkat så mycket att du inte har fått godkänt på någon kurs på hela året". Eleven rusade till rektor och kallade denne för nazist när det inte blev medhåll i klagosången. Hade vi alla varit på annat humör hade vi kanske reagerat annorlunda.
Nej, skriv ner betydelsen av mh:t för den enskilda hunden. Det är faktiskt bara vad hunden visar just den dagen, på det humöret, på den banan, med just de figgarna. Vi har alla såväl bra som dåliga dagar, både hundarna och vi människor.
Slut för ikväll!
Short report about the obedience
The obedience was no good even though it wasn't too bad. Or perhaps it was? 139 p and a third prize. I made up my mind about two things, no more competeing for at least six months and private lessons with Anja, our nice and skilled instructor living in the next village.
Last Monday we spent an hour with Anja and got some very interesting reflections. Arwen is not motivated enough in the obedience, nor am I. I have to work very hard to get her interested in what's up. I am the one who is doing the job, not Arwen. And Arwen does not do it because she has so many other interesting things in life to do, such as taking care of the pack at home, looking after the horses and the hens, checking what has happened along the beach since yesterday, going with me to do things in Kalmar and so on. The recommendation was to bore her. She must come to me and ask for things to do. So that's what we have done now. She was very happy to be the one to come with me to Växjö after five days of doing NOTHING. And when we were preparing ourselves to get ready for our performance she jumped and was very motivated to do anything for me. I took off her leach and put it on the floor and she immediately took it in her mouth and gave it to me, "you dropped this, here you are". We will be back on track again after the puppies and then we are aiming for tracking. We have taken our first step for a better motivation.
About the puppies, no season yet...
More reports tonight about the new home page, Betty's mental description and Växjö
Last Monday we spent an hour with Anja and got some very interesting reflections. Arwen is not motivated enough in the obedience, nor am I. I have to work very hard to get her interested in what's up. I am the one who is doing the job, not Arwen. And Arwen does not do it because she has so many other interesting things in life to do, such as taking care of the pack at home, looking after the horses and the hens, checking what has happened along the beach since yesterday, going with me to do things in Kalmar and so on. The recommendation was to bore her. She must come to me and ask for things to do. So that's what we have done now. She was very happy to be the one to come with me to Växjö after five days of doing NOTHING. And when we were preparing ourselves to get ready for our performance she jumped and was very motivated to do anything for me. I took off her leach and put it on the floor and she immediately took it in her mouth and gave it to me, "you dropped this, here you are". We will be back on track again after the puppies and then we are aiming for tracking. We have taken our first step for a better motivation.
About the puppies, no season yet...
More reports tonight about the new home page, Betty's mental description and Växjö
2008/10/16
Training competition this evening
This night I went to a training competition with Arwen at the club to prepare us for Sunday's official obedience.
It was dark and rainy and everything out there was scary. We didn't do our best performance, the darkness and shadows bothered Arwen very much. Anyway we achieved a 5th place among 17 and I was very pleased with that!
Now I know exactly what to practise tomorrow and on Saturday...
It was dark and rainy and everything out there was scary. We didn't do our best performance, the darkness and shadows bothered Arwen very much. Anyway we achieved a 5th place among 17 and I was very pleased with that!
Now I know exactly what to practise tomorrow and on Saturday...
2008/10/15
Ny hemsida!/New home page!
Arbetet med en ny hemsida har börjat. Den nya sidan administreras av mig själv och blir därför en enklare variant. För tillfället ligger sidan på http://www.strandkungens.dinstudio.se men är ännu långt ifrån klar. Jag plockar med den så mycket jag hinner. Så snart det mest väsentliga är klart flyttas den över till strandkungens.se .
Välkomna in och ta en titt! Kom gärna med synpunkter på vad som ska finnas med!
The work with a new home page has started. The new page is administrated by myself so it is of a simplier kind. For the moment you will find it on the adress http://www.strandkungens.dinstudio.se but it is still far from ready. I work with it as much as I have time for. As soon as the most important parts are ready it will be moved to strandkungens.se .
Welcome to have a look! If there is anything missing, please let me know!
Välkomna in och ta en titt! Kom gärna med synpunkter på vad som ska finnas med!
The work with a new home page has started. The new page is administrated by myself so it is of a simplier kind. For the moment you will find it on the adress http://www.strandkungens.dinstudio.se but it is still far from ready. I work with it as much as I have time for. As soon as the most important parts are ready it will be moved to strandkungens.se .
Welcome to have a look! If there is anything missing, please let me know!
2008/10/12
Denmark today
Two happy medallists, one World Champion and one vice Swedish Champion!The picture above is from our Champion party Friday night. Always catch every opportunity to celebrate, Carpe Diem.
Today we've been to Denmark, Arwen, Aragon, Cissi and I. Köge is just outside Copenhagen and there were about 70-75 dogs from group 1 and 2. The show was in a sports arena with lots of space, only one ring with carpets to run on, lots of space to warm up on, lots of seats, lots of free parkings just outside the entrance, a nice cafeteria with very nice prices, lots of nice people, just marvellous!! I loved it!
Six Whites were in the show, Aragon, Arwen, Horsebo Vi2, Cherie of TBB and two juniors from Horsebo. All six achieved Excellent, they were all very, very good. Helle's Junior male became BOB and Cherie was Best of Opposite Sex. Disappointed? Even though I of course had hoped for a CAC for at least one of my dogs I cannot possibly be disappointed. Arwen and Aragon got very good critics and Excellent and they lost to very good dogs. Congratulations to Helle and Inge-Britt!! See you shortly somewhere else!
On our way back home we made a quick stop in Sölvesborg to see Alva (our first litter), Lenny and Therese. Alva is a very nice little lady, absolutely white, even whiter than Aragon, black eyes and a lovely and lively temperament. A sweety! As a puppy she was the one in the litter that came up with all crazy ideas. She ran after the hens with Arracc close behind. She jumped from the stairs trying to fly. She examined an interesting cover and fell down in the cellar below the stable. Always when you heard something was going on it was Alva that was doing it. With Arrac one step behind. And she is still pushy but with very nice cooperation with Lenny and Therese.
Alva, Aragon and Arwen, all from our first litter.
Back home again Arwen had a nap before she went out in the stable to check everything out there. A rat happened to get into her way. That rat is now dead and Arwen is very pleased with life. Starting the day with a show in Denmark, ending the same day with chasing a rat and killing it, could it be better?!
Finally, our best wishes and CONGRATULATIONS to Aragon's son Sunnantorp's Guinness Garon who today was BOB, BIG 1 and BIS 2 at a show in Örebro!!! Yeah, what a start of the career!
2008/10/09
Preparing for Denmark
StrandtorpAfter last weekend's success in sports we are now back to normal life again. That means, among other things, walks along the beach. Two days ago it was a wonderful morning, all four dogs enjoyed the morning walk. Hoss was half way to China
Today we have started the preparations for Denmark the coming weekend. Arwen and Aragon are entried for the show in Köge, close to Copenhagen. Five White Swiss Shepherds are entried and as far as I can understand it will be Arwen, Aragon, Cherie of Trebons Berger Blanc and Horsebo Vi2 and of course one more. Benny Blidh is the judge.
Actually it is closer for us to go to Köge than to Stockholm so I didn't hesitate to entry to this national show.
Today I sorted out the last things, that means I took the dogs to Kalmar Djursjukhus for the 4-week assurance.
Aragon has gained some more weight and is now 38,2 kg and Arwen has got her coat back. Now we are ready to go! Almost. Must buy some schampoo tomorrow and clean Arwen after today's close contact with a rotten fish... should not consider it to be a good idea to bring a stinking bitch to a show.
The 19th we are entried for a new obedience. We will see, we have not practised very much lately.
Betty will make the mental description the 25th. I hope/think she is ready for it now. If she does not do it now I think she will be too old and affected by envirnomental factors and what she has learnt.
Actually I am very critical to the mental description as a whole. Firstly there should be an upper limit in age to do it. Secondly the interpretation of it is a catastrophe. People and breeders are talking about "a good result" and "a bad result" and that is totally wrong. There is no right or wrong in this, only a description of how the dog reacted that time that day in that special situation. Of course we all have our idea of how the "perfect" dog should be and I think we all agree in some factors. For instance I do not believe anybody would like to have a dog with remaining fears or with aggressiveness. But what about the social part? Do we want dogs licking everybody's hand? Cooperating willingly with anyone? Some do, some do not and that is why we cannot say what is right or wrong. It is all a matter of an opinion which some people express as a "that is how it is". Thirdly it depends very much of the describer, how she/he looks at the reaction of the dog. I do not think it will ever be possible to have a totally standardised test to get an equal evaluation of what has happened. The validity (measuring what it should measure) and realibility ("objectivity") could not be sufficient.
Of course I am waiting for Arwen's season to come. We are ready for Denmark this weekend as well as we are prepared for our trip to Germany. When she is on season we will go mating. The route is planned and I have bought another car to make sure we will get there safely. And for each day I get more and more convinced that Akhiro is the absolutely best choice for Arwen. I hope that Arwen's season will not start for another month or six weeks but with her you never know. She is exactly as Mona Lisa, looking at you with that mysterious smile, hiding a secret. Only she knows.
2008/10/05
Today's success!
Today Kinka won the silver medal at the Swedish Championships in Modern Pentathlon (Modern femkamp/Moderner Fünfkampf).
What a weekend!
What a weekend!
2008/10/03
World Champion!!
An hour ago my husband Peter won the World Championship for veterans in fencing in Limoges, France! 65 gentlemen from all over the world took part in this competition.
In the final Peter beat the old Olympic winner and World Champion Karagian from Russia. Well done!
Hurrah!
www.fencing.se
In the final Peter beat the old Olympic winner and World Champion Karagian from Russia. Well done!
Hurrah!
www.fencing.se
2008/09/18
Arwen will be mated with Akhiro vom Altvilstal!
Here he is, the beautiful dog I have chosen for Arwen! His name is Akhiro vom Altvilstal, he was born in April 2004, he is 63 cm high, MDR1 +/+ and HD/ED free. http://www.akhiro-vom-altvilstal.de.tl/Home.htm
This guy is not one of the most famous stud dogs in Europe but he is a jolly good guy, better than a number of the more famous dogs. He will be a father with Apolena u Panaka shortly and we are looking forward to see what that will give.
I chose a stud dog that is not so common over Europe and he does not belong to a big kennel. He is a family dog, has done some shows with excellent results and is a working dog.
He works with different things such as obedience, tracking, and as far as I have seen from pictures, agility. Since we are agility freaks here that was no disadvantage at the choice. Agility demands so much more from the dog than traditional obedience.
He also "works" in school with up to 60 kids at the same time. That was important to me because I really aim for balancing Arwen's ideas that sometimes pop up in her mind not to make friends with everybody. But on the contrary, I use Arwen in my teaching in school every now and then too and then she is absolutely perfect in the contact with everybody there.
At this picture you can see Akhiro's good pigmentation and how white he is.
This boy reminds me a little bit of Aico,
who is an absolute favourite to me:
And how did I find him? Well, thanks to Aico. Elfriede have sent me the link to Akhiro's home page http://www.akhiro-vom-altvilstal.de.tl/Home.htm . She knew about this lovely dog and also knew I was looking for something extra for Arwen. Elfriede knows Arwen and thought this would be the perfect boy for her. Thanks a lot, Elfriede!!
Mating is planned to Arwen's next season (totally irregular) on the condition it will not be during September/early October.
From this litter I expect both long coated and short coated puppies that will be social, willing to work, good for shows and nice family dogs. The lines behind Arwen and Akhiro will hopefully be interesting for breeders. If you would like to know more about the litter, please contact me on charlotte.barvestad@glocalnet.net .
Akhiro up and Arwen below
2008/09/17
Aragon and MDR1
Received the result of Aragon's MDR1-test some minutes ago. He is +/+ which means that he does not carry the genes for the defect.
2008/09/16
Planning for shows, obedience and puppies!
I have been asked why I have started to write in English. That is simply because I know that not only Swedes try to read my blog and most Swedes know that much English that they will understand what I write.
Last weekend we did not go to Sofiero. It was the same judge as on the WDS and as she obviously didn't like Love or Aragon I didn't find it necessary to spend another weekend on that show. She liked Arwen but Arwen is already a champion and will not get any further credit for another Swedish show. Perhaps Bambi would have been succesful but we stayed at home and got a lot of things done.
The show planning for the autumn is Bernie, Love and perhaps Arwen to Växjö, Love and perhaps Bernie to Stockholm. Some people would say it's stupid to bring the two guys to the same show but Bernie and Love are very different even though they look very much alike at a quick glance. I have spoken to Camilla about it and our conclusion is that if the judge does not like one of them he/she may like the other one.
We also plan for Denmark with Aragon and Arwen and perhaps, depending on Arwen's season, a quick stop in Finland.
Between the show weekends we, Arwen and I, will do some obedience. We are aiming for the first prize, the prize that the judge stole from us last time. Hmm. I am still irritated about what happened in Böda.
One of the things that I have done last weekend is to make up my mind about Arwen and puppies.
Yes, she will be mated with a lovely stud dog.
I have spent hours and hours looking for the right dog and now I have finally found him. I have been in touch with several breeders around Europe asking questions about their dogs. Due to my opinion it's of utmost importance to be extremely careful in the choice of a stud dog. So many traits have to match between the male and the bitch, not only physically but also mentally. I have had headache, I have woken up in the middle of the night, it's been there all the time "Where do I find a nice dog for Arwen". I have terrorised people I trust asking questions about stud dogs, offsprings, statistics, traits, HD/AD, everything. And now it is set up! I will not announce his name tonight but he lives in Germany. He has a wonderful and expressive head with the all the details that I have been looking for. He is of medium size, 63 cm, which is perfect for my 61 cm-girl. He is very white with excellent pigmentation. He has a very good character. And so on. As you can notice, I am very pleased with him. I hope Arwen will be , too...
One of the choices I had to make was whether I would choose a dog with Swedish lines or an "outsider". This time I chose an outsider for the first litter. Next time it will probably be a dog with Swedish lines. There are some interesting young males in Sweden now and I am looking forward to see what they will give in the future.
Today Bambi has been to HD/ED X-ray. Cross your fingers! Next Tuesday it is time for Bernie to do the same.
That's it for tonight!
Last weekend we did not go to Sofiero. It was the same judge as on the WDS and as she obviously didn't like Love or Aragon I didn't find it necessary to spend another weekend on that show. She liked Arwen but Arwen is already a champion and will not get any further credit for another Swedish show. Perhaps Bambi would have been succesful but we stayed at home and got a lot of things done.
The show planning for the autumn is Bernie, Love and perhaps Arwen to Växjö, Love and perhaps Bernie to Stockholm. Some people would say it's stupid to bring the two guys to the same show but Bernie and Love are very different even though they look very much alike at a quick glance. I have spoken to Camilla about it and our conclusion is that if the judge does not like one of them he/she may like the other one.
We also plan for Denmark with Aragon and Arwen and perhaps, depending on Arwen's season, a quick stop in Finland.
Between the show weekends we, Arwen and I, will do some obedience. We are aiming for the first prize, the prize that the judge stole from us last time. Hmm. I am still irritated about what happened in Böda.
One of the things that I have done last weekend is to make up my mind about Arwen and puppies.
Yes, she will be mated with a lovely stud dog.
I have spent hours and hours looking for the right dog and now I have finally found him. I have been in touch with several breeders around Europe asking questions about their dogs. Due to my opinion it's of utmost importance to be extremely careful in the choice of a stud dog. So many traits have to match between the male and the bitch, not only physically but also mentally. I have had headache, I have woken up in the middle of the night, it's been there all the time "Where do I find a nice dog for Arwen". I have terrorised people I trust asking questions about stud dogs, offsprings, statistics, traits, HD/AD, everything. And now it is set up! I will not announce his name tonight but he lives in Germany. He has a wonderful and expressive head with the all the details that I have been looking for. He is of medium size, 63 cm, which is perfect for my 61 cm-girl. He is very white with excellent pigmentation. He has a very good character. And so on. As you can notice, I am very pleased with him. I hope Arwen will be , too...
One of the choices I had to make was whether I would choose a dog with Swedish lines or an "outsider". This time I chose an outsider for the first litter. Next time it will probably be a dog with Swedish lines. There are some interesting young males in Sweden now and I am looking forward to see what they will give in the future.
Today Bambi has been to HD/ED X-ray. Cross your fingers! Next Tuesday it is time for Bernie to do the same.
That's it for tonight!
2008/09/08
The weekend
Rain, rain, rain. And some more rain. Everything was wet, wet wet. Late Monday evening I still do not have any dry shoes to put on... 
In the final ring the breeder's group was without placement. The other group with Cariña achieved a 2nd place and I was so proud! Second place in the final ring, that is good both for the breed and for my kennel. Today I bought some dog's food in a store and the cashier commented that I had been to the show yesterday. ? . She had been showing one of the dogs in the group that was on third place and she recognized me... got a discount ...
Saturday was no good day. Competition in obedience. The judge did obviously not like us and we did not score very high even though we made our best performance this far. Arwen behaved very well after barking at the judge at the beginning. She did exactly what I asked her to do and I did not turn around this time to watch were she had gone, etc. But we did not get the scores. Other dogs made worse than us but got higher scores and I do not consider that to be fair. People approached me after the competition and asked why we didn't get higher scores. Well, I do not know. And I didn't ask. I was too furious and upset and disappointed. On the way back home Arwen tried to comfort me and calm me down, whispering in my ear that although the judge didn't like us we made a good performance without double commands. My sweet girl.
Yesterday was a much better day. Six dogs were there, all of them connecting to Strandkungens. Arn, who is Aragon's son, is six months and four days and competed in the puppy class. He is very white with a strong and nice head, like dad, good angulation and nice movements. He got a Very Good and I do not know why he didn't get more.
The young guys Bernini and Love (Big Boss) were in the intermediate class and Bernie had a great performance. He got Excellent and the CAC. Congratulations to Camilla and Bernie!! Love got a Very Good.
The girls Betty Boop and Bambina both got Very Good, Betty was V1 and Bambi V2.
Finally Arwen was in the Champion class with an Excellent. The Polish Judge was very fond of Arwen and expressed how pleased she was with the anatomy. "Excellent, perfect" were words she used. And Arwen was dancing around showing herself from her very best.
Arwen became Best of Breed and Bernie Best of Opposite Sex. Bernie was the second in this litter to achieve a CAC. Bambi got the CAC on Gotland. And Love and Betty have achieved excellent earlier. This litter is both goodlooking and mentally very good! Aico and Cariña was a nice combination!
We competed with a breeder's group and a progenity group (Cariña), too. Both groups got 1st prize with honour, meaning they were in the final. And the critics were very, very good.
In the final ring the breeder's group was without placement. The other group with Cariña achieved a 2nd place and I was so proud! Second place in the final ring, that is good both for the breed and for my kennel. Today I bought some dog's food in a store and the cashier commented that I had been to the show yesterday. ? . She had been showing one of the dogs in the group that was on third place and she recognized me... got a discount ...
Arwen was in the BIG-final. I have been showing Cariña, Hoss, Aragon and Arwen in BIG-finals but this was the very first time the judge didn't give just a quick glance at my dog. He stopped and looked at her, called for her attention, looked again and spent about 30s looking at her. I have a feeling that it was quite close that we were picked out for a placement. Interesting because there were a number of dogs in the ring, not just a few.
From the left: Cariña, Bernini, Big Boss, Betty Boop and Bambina
To make a summary of the weekend, it started with a deep dip and ended with happy smiles. It was a very good Sunday for my dogs and the kennel.
Lots of hugs and thanks to all of you that helped throughout the day!! You were all winners together with the dogs!
A weekend worth forgetting and remembering
Down and up, that's how it is in the dogs' world.
Saturday was a catastrophe even though Arwen and I made a great performance in the obedience competition.
Sunday was that kind of day that you would like to enjoy for a long time. Arwen became BOB and Bernie Best of Opposite Sex at the official show in Böda. And the group with Mami Cariña and Bernie, Love, Betty and Bambi was BIS 2! When have BBS became BIS 2 in an official show in Sweden before??
More details tonight, back to business and work for a while.
Ner och upp, så är det i hundvärlden.
Lördagen var katastrof även om Arwen och jag gjorde en snygg uppvisning i lydnadsringen.
Söndagen blev en sådan där höjdardag som man vill gotta sig åt länge. Arwen blev BIR och Bernie BIM i Böda och avelsklassen med Cariña och Bernie, Love, Betty och Bambi blev BIS 2!!
När har vita herdar blivit BIS 2 i något sammanhang på en officiell utställning i Sverige??
Mer detaljer ikväll, nu är det vardag igen och jobbet väntar.
2008/09/01
Arwen igen
Tjaha, så var vi hemma igen. Uj, vad det har varit skoj. Jag har badat i havet men det var inte lika bra som hemma. På Gotland var det stenigt. Jag vill ha sand, basta! I kalkbrottet var det mysigt, vi simmade och lekte med pinnar. När Bella kom för nära sin pinne som JAG tänkte ta nästan dränkte jag henne. Hon pep och frustade och matte blev jättearg. Sedan lekte vi igen.
Jag har bestämt jättemycket. Det värsta var att Bambi kom hem lite före mig igår och berättade det för mamma. Jag kallar det för att skvallra. Ojojoj, vad sur mamma var, jag fick ta mig fram med bröstkorgen i backen, jag ålade mig och jag la mig på rygg, men det hjälpte inte. Mamma var riktigt ilsk. Hon la sig i husses och mattes säng och glodde till på mig så jag fick gå och lägga mig i vardagsrummet. Idag är det som vanligt igen.
Aragon och jag tränade matte i lydnad. Nu vet hon hur hon ska göra, hoppas jag. Det är snart tävling igen. Vi tränade på en fin gräsplan utanför vår lägenhet och jag ansträngde mig för att matte skulle förstå hur hon ska göra. Aragon gjorde också en insats men han har inte lika mycket tålamod som jag.
I torsdags när vi hade varit på Fårö la matte spår till mig, Aragon och Betty. Det var riktigt roligt! Det blåste jättemycket men vi var inne i en liten skog och vi var jätteduktiga! Betty somnade som en stock direkt efter, Aragon och jag höll koll på om det sulle bli något mer kul.
Sedan var det ju utställning också. Aragon var snyggast av oss alla, tyckte domaren på lördagen. Kan jag inte förstå. Och Shana var snyggare än mig. Hallå, det kan väl inte vara sant? Fast matte klappade mig och sa att jag är söt ändå och att Shana är väldigt fin. Så på söndagen hade jag inte alls lust att vara med. Jag strejkade. Vet ni vad domaren skrev om mig då?! "Fjantigt temperament". Fjantigt, va. På lördagen stod det faktiskt att jag hade bra temperament. Man måste väl få visa vad man tycker? Och så stod det att "Vill inte idag" och det var ju alldeles sant, jag ville INTE. Matte tyckte visst att det var lite pinsamt men det struntar jag faktiskt i. Det är inte alltid man har lust att göra som människorna vill.
Småbrudarna och Bernie skötte sig bra på lördagen och fick ettor och hp och ck och cert. Kan kanske bli hundar av dem så småningom. Jag måste bara fostra dem lite till så att de inte får några tokiga idéer. Hoppas ingen skvallrar för mamma.
Nu är det ett litet problem, här skulle det ha varit ett par bilder men matte har inte lyckats hitta kamerakabeln efter resan än. Hon ska leta imorgon, hon har ju varit i Stockholm hela dagen idag.
Om hon nu är hemma imorgon, förstås.
Tjoflöjt!
Jag har bestämt jättemycket. Det värsta var att Bambi kom hem lite före mig igår och berättade det för mamma. Jag kallar det för att skvallra. Ojojoj, vad sur mamma var, jag fick ta mig fram med bröstkorgen i backen, jag ålade mig och jag la mig på rygg, men det hjälpte inte. Mamma var riktigt ilsk. Hon la sig i husses och mattes säng och glodde till på mig så jag fick gå och lägga mig i vardagsrummet. Idag är det som vanligt igen.
Aragon och jag tränade matte i lydnad. Nu vet hon hur hon ska göra, hoppas jag. Det är snart tävling igen. Vi tränade på en fin gräsplan utanför vår lägenhet och jag ansträngde mig för att matte skulle förstå hur hon ska göra. Aragon gjorde också en insats men han har inte lika mycket tålamod som jag.
I torsdags när vi hade varit på Fårö la matte spår till mig, Aragon och Betty. Det var riktigt roligt! Det blåste jättemycket men vi var inne i en liten skog och vi var jätteduktiga! Betty somnade som en stock direkt efter, Aragon och jag höll koll på om det sulle bli något mer kul.
Sedan var det ju utställning också. Aragon var snyggast av oss alla, tyckte domaren på lördagen. Kan jag inte förstå. Och Shana var snyggare än mig. Hallå, det kan väl inte vara sant? Fast matte klappade mig och sa att jag är söt ändå och att Shana är väldigt fin. Så på söndagen hade jag inte alls lust att vara med. Jag strejkade. Vet ni vad domaren skrev om mig då?! "Fjantigt temperament". Fjantigt, va. På lördagen stod det faktiskt att jag hade bra temperament. Man måste väl få visa vad man tycker? Och så stod det att "Vill inte idag" och det var ju alldeles sant, jag ville INTE. Matte tyckte visst att det var lite pinsamt men det struntar jag faktiskt i. Det är inte alltid man har lust att göra som människorna vill.
Småbrudarna och Bernie skötte sig bra på lördagen och fick ettor och hp och ck och cert. Kan kanske bli hundar av dem så småningom. Jag måste bara fostra dem lite till så att de inte får några tokiga idéer. Hoppas ingen skvallrar för mamma.
Nu är det ett litet problem, här skulle det ha varit ett par bilder men matte har inte lyckats hitta kamerakabeln efter resan än. Hon ska leta imorgon, hon har ju varit i Stockholm hela dagen idag.
Om hon nu är hemma imorgon, förstås.
Tjoflöjt!
2008/08/24
Arwen skriver
Hej alla!
Hallå, är det någon som kan hjälpa mig?! Matte måste träna. Vad hjälper det att jag gör rätt i lydnaden när matte gör fel?!
Tänkte överraska henne idag och fixa läggande och ställande under gång. Vi har tränat och jag vet precis vad matte menar, bara det att jag tänkte överraska henne med att göra rätt för första gången utanför trädgården idag på tävlingen. Vad händer? Jo, människan saktar in och ger dubbelkommando när jag redan ligger. Vad? Jag låg ju! Och vid ställandet så stannade jag precis som jag skulle. Naturligtvis. Och då vänder matte på huvudet för att se vart jag tog vägen. VÄNDER PÅ HUVUDET. FÖR ATT SE VART JAG TOG VÄGEN! JAG SKULLE JU STANNA OCH DÅ STANNADE JAG, FATTAR HON NADA? Stackars min matte, hon behöver verkligen träna. Vad trött jag blir...
Nåja, jag fick en massa köttbullar och pussar och vi lekte med den där nya skojiga leksaken, så det var inte det. Men jag såg och kände hur irriterad matte var. Inte på mig, utan på sig själv. Jag tror inte hon var irriterad på mig i alla fall, eller tyckte hon att jag drev med henne? Jag kan ju alltihop i ettan, visst, det är bara det att jag inte gör alltihop rätt på samma dag när vi tränar. Man får ju mörka lite. Men idag var det ju tävling och vi satsade ju på ett förstapris och då måste det ju bli rätt, eller hur? Alltså gjorde jag rätt. Men matte gjorde fel... Försökte muntra upp henne med en massa höga studs mellan momenten och det muntrade åtminstone upp publiken. De tyckte jag var döläcker och häftig, hihi. Och direkt när matte sa att det räcker så lyssnade jag. Jag var jätteduktig. Domaren, som var lite gnetig, tyckte i alla fall att vårt samarbete var värt en nia. Det var jag nöjd med, det är inte lätt att få matte dit man vill. Ett andra pris blev det hur som helst. Får ta ett snack med morsan om hur vi ska kunna träna matte så att hon begriper vad det är HON ska göra, vi kan vår del i det hela.
På hemvägen från Torsås stannade vi i Kalmar. Inofficiell utställning och Bambi var där. Jag blev faktiskt väldigt upprörd när jag förstod vad som pågick. Varför fick inte jag vara med där? Matte är ju ändå oduglig i lydnad. I utställningsringen har jag bättre koll på henne.
Bambi höll ställningarna, blev BIR och BIG 1 men oplacerad i BIS-finalen. Vann lite mer smarrig hundmat åt oss och en mysig fäll. Bambis matte ska ha den hos sig till Bambi men jag tänker faktiskt smyga ner och in till dem och testa den lite. Den verkade gosig.
Tjaha, på onsdag ska jag ut och resa. Matte, jag, Cissi, Aragon, Karin, Betty, Catrine, Bella och Catrines kompis ska till Gotland. Vi ska ha ett par dagars semester innan utställningarna. Matte funderade på att lämna mig hemma för jag är urfälld, "luftig" som domarna säger. Matte säger att jag ser hemsk ut men jag tycker att jag är vacker. Bara för att man ser alla mina muskler och senor och att svansen är som en sytråd. Jag tycker nog att matte överdriver lite. Men jag ska med, jag ska träna matte i lydnad i annan miljö än hemma i trädgården, så det så. Aragon kanske kan ge mig ett handtag. Har vi tur kan vi övertala människorna att lägga lite spår också, det kan bli skoj!
På torsdag kväll blir vi fler i gänget, då kommer Kinka, Bambi, Camilla och Bernie och två människor till. Vi hundar kommer att ha jättekul och jag kommer att bestämma vem som får leka med vem och när. Har hört att det finns fina stränder på Gotland och där hade jag tänkt bada.
På lördag och söndag ska vi strutta omkring i ringen en stund, det ska också bli kul. Det brukar vara jätteskoj på utställningarna. Vi har mysigt i tältet, vi hundar får en massa köttbullar och annat gott och, ja, vi har kul helt enkelt. Och så är det en massa andra jyckar där. Ni skulle se de som tassar omkring i tofflor och stövlar. Och en del har mössor! Undrar just om jag skulle passa i det? En mössa med paljetter och matchande stövletter. Mörkt lila skulle nog passa en vit herdehund, kanske? Tror inte jag är så sugen på det vid närmare eftertanke. Det blir jobbigt när man springer längs stranden och slänger sig i havet. Jag hoppar över mössa och stövletter, fram för naturliga och oklippta vita herdar!
Nu ska jag vila så att jag orkar pusha matte till en tur på alvaret eller något annat lajbans imorgon. Då gäller det att spela apa, och hoppa och bete sig som om man har tvestjärtar innanför pälsen. "Oj, lilla stumpan vad energi du har" säger matte och så hittar hon på något kul.
Natti, natti!
Hallå, är det någon som kan hjälpa mig?! Matte måste träna. Vad hjälper det att jag gör rätt i lydnaden när matte gör fel?!
Tänkte överraska henne idag och fixa läggande och ställande under gång. Vi har tränat och jag vet precis vad matte menar, bara det att jag tänkte överraska henne med att göra rätt för första gången utanför trädgården idag på tävlingen. Vad händer? Jo, människan saktar in och ger dubbelkommando när jag redan ligger. Vad? Jag låg ju! Och vid ställandet så stannade jag precis som jag skulle. Naturligtvis. Och då vänder matte på huvudet för att se vart jag tog vägen. VÄNDER PÅ HUVUDET. FÖR ATT SE VART JAG TOG VÄGEN! JAG SKULLE JU STANNA OCH DÅ STANNADE JAG, FATTAR HON NADA? Stackars min matte, hon behöver verkligen träna. Vad trött jag blir...
Nåja, jag fick en massa köttbullar och pussar och vi lekte med den där nya skojiga leksaken, så det var inte det. Men jag såg och kände hur irriterad matte var. Inte på mig, utan på sig själv. Jag tror inte hon var irriterad på mig i alla fall, eller tyckte hon att jag drev med henne? Jag kan ju alltihop i ettan, visst, det är bara det att jag inte gör alltihop rätt på samma dag när vi tränar. Man får ju mörka lite. Men idag var det ju tävling och vi satsade ju på ett förstapris och då måste det ju bli rätt, eller hur? Alltså gjorde jag rätt. Men matte gjorde fel... Försökte muntra upp henne med en massa höga studs mellan momenten och det muntrade åtminstone upp publiken. De tyckte jag var döläcker och häftig, hihi. Och direkt när matte sa att det räcker så lyssnade jag. Jag var jätteduktig. Domaren, som var lite gnetig, tyckte i alla fall att vårt samarbete var värt en nia. Det var jag nöjd med, det är inte lätt att få matte dit man vill. Ett andra pris blev det hur som helst. Får ta ett snack med morsan om hur vi ska kunna träna matte så att hon begriper vad det är HON ska göra, vi kan vår del i det hela.
På hemvägen från Torsås stannade vi i Kalmar. Inofficiell utställning och Bambi var där. Jag blev faktiskt väldigt upprörd när jag förstod vad som pågick. Varför fick inte jag vara med där? Matte är ju ändå oduglig i lydnad. I utställningsringen har jag bättre koll på henne.
Bambi höll ställningarna, blev BIR och BIG 1 men oplacerad i BIS-finalen. Vann lite mer smarrig hundmat åt oss och en mysig fäll. Bambis matte ska ha den hos sig till Bambi men jag tänker faktiskt smyga ner och in till dem och testa den lite. Den verkade gosig.
Tjaha, på onsdag ska jag ut och resa. Matte, jag, Cissi, Aragon, Karin, Betty, Catrine, Bella och Catrines kompis ska till Gotland. Vi ska ha ett par dagars semester innan utställningarna. Matte funderade på att lämna mig hemma för jag är urfälld, "luftig" som domarna säger. Matte säger att jag ser hemsk ut men jag tycker att jag är vacker. Bara för att man ser alla mina muskler och senor och att svansen är som en sytråd. Jag tycker nog att matte överdriver lite. Men jag ska med, jag ska träna matte i lydnad i annan miljö än hemma i trädgården, så det så. Aragon kanske kan ge mig ett handtag. Har vi tur kan vi övertala människorna att lägga lite spår också, det kan bli skoj!
På torsdag kväll blir vi fler i gänget, då kommer Kinka, Bambi, Camilla och Bernie och två människor till. Vi hundar kommer att ha jättekul och jag kommer att bestämma vem som får leka med vem och när. Har hört att det finns fina stränder på Gotland och där hade jag tänkt bada.
På lördag och söndag ska vi strutta omkring i ringen en stund, det ska också bli kul. Det brukar vara jätteskoj på utställningarna. Vi har mysigt i tältet, vi hundar får en massa köttbullar och annat gott och, ja, vi har kul helt enkelt. Och så är det en massa andra jyckar där. Ni skulle se de som tassar omkring i tofflor och stövlar. Och en del har mössor! Undrar just om jag skulle passa i det? En mössa med paljetter och matchande stövletter. Mörkt lila skulle nog passa en vit herdehund, kanske? Tror inte jag är så sugen på det vid närmare eftertanke. Det blir jobbigt när man springer längs stranden och slänger sig i havet. Jag hoppar över mössa och stövletter, fram för naturliga och oklippta vita herdar!
Nu ska jag vila så att jag orkar pusha matte till en tur på alvaret eller något annat lajbans imorgon. Då gäller det att spela apa, och hoppa och bete sig som om man har tvestjärtar innanför pälsen. "Oj, lilla stumpan vad energi du har" säger matte och så hittar hon på något kul.
Natti, natti!
2008/08/17
Våt utställning
Betty med sin fina BIG 2-rosett
Regn. Ösregn. Regn på tvären, inte uppifrån och ner. Regn nerifrån och upp, det plaskar när man går. Regn från alla håll med andra ord.
Så har det varit hela dagen, denna dag som det har varit inofficiell utställning i Saxnäs här på Öland.
Laddad med tält, ombyteskläder, hundburar, regntäcken och allt annat som kan behövas åkte jag och Arwen in till Kalmar och hämtade Love innan vi for tillbaka över bron till Saxnäs. Där mötte Karin och Betty upp, gänget var samlat.
Vi skulle in som nr 3-5 i ringen och var ute i god tid. Naturligtvis strulade tältet, varför gör det alltid det när det regnar!? Till sist var tält och alla prylar på plats, och Karin och jag var genomblöta. Dags för första klädbytet.
Ut i tältet igen, då dyker det upp en blöt dam (jaja, alla var blöta denna dag) som försiktigt frågar om hon kan få lite hjälp med ett tält som hon har fått låna dagen till ära. Ut i ösregnet och upp med nästa tält. Genomblöt igen men nöjd med att ha kunnat hjälpa någon som kände sig totalförvirrad. Vem vill inte ha hjälp när man är just totalförvirrad? Inte mötas av "Nej, det regnar för mycket".
Så dyker det upp en man som aldrig varit på utställning tidigare och undrar om jag möjligen har lust att berätta vad som kommer att hända. Inga problem, det gör jag så gärna, dessutom kan vi ju stå i tältet och inte bli så mycket mer våta. Har nu upptäckt att regnet pressar sig in på ett par ställen i taket.
Vid klädbytet valde jag att ta på mig mina skogsbyxor. Har alltid trott att de är vattenavvisande för det har de alltid varit. Idag kom jag till en ny insikt. De är inte vattenavvisande. De leder regn in på huden. Undrade vad det var för ett kallt kryp som smög nerför framsidan av mitt lår, fortsatte över knäskålen för att sedan rutscha nerför smalbenet. Det var regn. Efter första rännilen följde fler i nya spår. Det tog inte många minuter (en tältresning...) innan det var en flod som flöt längs med huden. Nu var det inte tid för fler klädbyten och dessutom hade mina andra kläder blivit våta av de dygnsura kläderna som jag hade bytt från.
I ringen var hund nr 2 lille Ceasar (Arn), hanen från Aragons första kull. Fem månader ung och lugn och mysig. Himmel, vad fin och trevlig han är!!! Den lille grabben kan bli något! Han fick 1 med hp och blev BIR-valp med utmärkt kritik.
Våt och trött Ceasar
Den här grabben har sin fars och farfars nosparti!
Love skötte sig efter omständigheterna bra, sprallade lite men var inte ledsen p g a vädret. 1
med hp och bra kritik.
Karin visade Betty på ett föredömligt sätt och Arwen gjorde sitt jobb bra. När Arwen stod i motvinden med regnet piskande i ansiktet smalnade ögonen en aning och öronen åkte bakåt, annars var hon opåverkad av vädrets makter. Tur det inte var Cariña, hon hade säkert grinat illa, rynkat nosen och sett allmänt bedrövad ut.
Både Betty och Arwen fick 1 med hp och Betty blev Bästa Tik! Sedan slog hon Love också och blev BIR! Härligt jobbat av Karin och Betty. Love blev BIM.
I BIS-finalen för valpar åkte Ceasar ut i första vändan.
Betty visade sig bra även i BIG-finalen och blev tvåa efter en groenendal, Quito, som ägs av Cemis matte.
Det var en, frånsett regnet, trevlig dag! Men förkylningen är redan på väg... nu blir det varmt bad och en toddy.
2008/08/15
Hoss är som en tonåring
Ja, Hoss beter sig som en tonåring sedan tio dagar tillbaka. Han hoppar och studsar och det märks INGENTING av att hans ben är drygt elva år. Svansen går som en elvisp, inte fram och tillbaka utan runt, runt i cirklar. Här ylas och skälls. Ute är han alldeles tossig, drar i kopplet och vet precis vart han ska. Varför detta? Cariña löper...
Äntligen närmar sig slutet på löpet, pärsen går mot sitt slut för denna gång. Det är otroligt vad starka drifterna är. Ena veckan tänker man att Hoss är en gammal man, han orkar inte så mycket, han kanske inte hänger med så länge till. Men jag tror han luras, gör detta för att skaffa sig små extra favörer i form av godbitar, långsamma nosningspromenader, lugna stunder vid stranden, etc. Han är urpigg! De senaste tio dagarna har han inte haft en enda krämpa! Möjligen att snorren lyser röd då och då, men det är väl normalt för situationen. De svarta ögonen lyser pilskt och han dansar fram. Han är verkligen en vacker hund!
Cariña då. Jo, hon har spelat med. Smyger förföriskt upp vid sidan av honom och sänker blygt blicken samtidigt som hon lägger undan svansen. Nu i slutet av löpet är det tvärtom, jäklar vad sur hon är. Hoss kommer fortfarande fram och flirtar och Cariña blir så irriterad, morrar och visar alla vita tänderna. Kommer han för nära gör hon utfall under gälla skall.
Arwen och Bambi (som nyss har slutat sitt löp...) tycker det är hemskt obehagligt med en mamma som är så arg och en pappa/onkel som är som en sliskig karl på krogen. De håller sig på sin kant och undviker Hoss. När han kommer i närheten far Arwen som en mask på en metkrok, hon vet inte hur hon ska bete sig för att signalera att jag är snäll, löper inte och vill ha lugn och ro. Till sist rusar hon fram till mig och hoppar och vill ha stöd. Bambi väljer en annan taktik. Hon smiter snabbt in i sin och Kinkas lägenhet och upp i sängen. Där är hon drottning, INGEN kommer upp där om inte hon vill.
Igår kväll åkte jag med Cariña och Arwen till en träningsplan där vi fick vara ifred. Lydnadspass stod på programmet, det är snart dags för tävling igen. Jag vet ju vad vi ska fila på (=allt) men också vad vi i synnerhet behöver jobba med. Körde hårt med Arwen som tyckte livet var underbart. Hon var jätteduktig! Vårt problem är att hon vill ha koll på allt och då tappar hon lätt koncentrationen. Hon fick göra en egen platsliggning som gick kanon trots att svalorna flög så nära att hon nästan fick ducka. Av och till har hon en mycket bra linförighet ända tills det dyker upp en doft eller ett ljud som hon MÅSTE spana efter. Inkallningen är OK, apporten går bättre och bättre. Hon tuggar men håller i den i alla fall. Trixar lite med läggandet, det börjar bli bättre. Nästa gång, vilket väl blir ikväll, jobbar vi med ställandet. Hoppet över hinder går kanon på träning men inte bra på tävling. Det är då hon bara glor på mig och ser ut som om hon inte förstår alls. Känns ändå som om läget är under kontroll inför nästa tävling. Målet är naturligtvis att undvika nollor i första hand, sedan är det snart realistiskt att sikta på förstapris. Gud, vad kaxigt det låter...
Cariña är snart klar för start i lydnad 1, hon också. Vissa saker gör hon bättre än Arwen men hon har inte samma tålamod som sin dotter. Att ligga i två minuter är onödigt, 45 sekunder räcker, jag har väl inte glömt bort henne? Det är nog den största svårigheten just nu. Jo, apporten också, den tycker hon är äcklig. Men vi är på väg att fixa det. Med Cariña kan man vara säker på att det händer något, hon skulle aldrig få för sig att sitta och glo, tyvärr händer det lite för snabbt ibland.
Idag är stranden lika vacker som vanligt, vattnet lite svalare (19 grader) och inga turister så långt ögat kunde nå. Hundarna for som vettvillingar i och ur vattnet. Strandkungen själv (Hoss) grävde ett par härliga gropar och kånkade på några stora stenar.
Öland är underbart!
Äntligen närmar sig slutet på löpet, pärsen går mot sitt slut för denna gång. Det är otroligt vad starka drifterna är. Ena veckan tänker man att Hoss är en gammal man, han orkar inte så mycket, han kanske inte hänger med så länge till. Men jag tror han luras, gör detta för att skaffa sig små extra favörer i form av godbitar, långsamma nosningspromenader, lugna stunder vid stranden, etc. Han är urpigg! De senaste tio dagarna har han inte haft en enda krämpa! Möjligen att snorren lyser röd då och då, men det är väl normalt för situationen. De svarta ögonen lyser pilskt och han dansar fram. Han är verkligen en vacker hund!
Cariña då. Jo, hon har spelat med. Smyger förföriskt upp vid sidan av honom och sänker blygt blicken samtidigt som hon lägger undan svansen. Nu i slutet av löpet är det tvärtom, jäklar vad sur hon är. Hoss kommer fortfarande fram och flirtar och Cariña blir så irriterad, morrar och visar alla vita tänderna. Kommer han för nära gör hon utfall under gälla skall.
Arwen och Bambi (som nyss har slutat sitt löp...) tycker det är hemskt obehagligt med en mamma som är så arg och en pappa/onkel som är som en sliskig karl på krogen. De håller sig på sin kant och undviker Hoss. När han kommer i närheten far Arwen som en mask på en metkrok, hon vet inte hur hon ska bete sig för att signalera att jag är snäll, löper inte och vill ha lugn och ro. Till sist rusar hon fram till mig och hoppar och vill ha stöd. Bambi väljer en annan taktik. Hon smiter snabbt in i sin och Kinkas lägenhet och upp i sängen. Där är hon drottning, INGEN kommer upp där om inte hon vill.
Igår kväll åkte jag med Cariña och Arwen till en träningsplan där vi fick vara ifred. Lydnadspass stod på programmet, det är snart dags för tävling igen. Jag vet ju vad vi ska fila på (=allt) men också vad vi i synnerhet behöver jobba med. Körde hårt med Arwen som tyckte livet var underbart. Hon var jätteduktig! Vårt problem är att hon vill ha koll på allt och då tappar hon lätt koncentrationen. Hon fick göra en egen platsliggning som gick kanon trots att svalorna flög så nära att hon nästan fick ducka. Av och till har hon en mycket bra linförighet ända tills det dyker upp en doft eller ett ljud som hon MÅSTE spana efter. Inkallningen är OK, apporten går bättre och bättre. Hon tuggar men håller i den i alla fall. Trixar lite med läggandet, det börjar bli bättre. Nästa gång, vilket väl blir ikväll, jobbar vi med ställandet. Hoppet över hinder går kanon på träning men inte bra på tävling. Det är då hon bara glor på mig och ser ut som om hon inte förstår alls. Känns ändå som om läget är under kontroll inför nästa tävling. Målet är naturligtvis att undvika nollor i första hand, sedan är det snart realistiskt att sikta på förstapris. Gud, vad kaxigt det låter...
Cariña är snart klar för start i lydnad 1, hon också. Vissa saker gör hon bättre än Arwen men hon har inte samma tålamod som sin dotter. Att ligga i två minuter är onödigt, 45 sekunder räcker, jag har väl inte glömt bort henne? Det är nog den största svårigheten just nu. Jo, apporten också, den tycker hon är äcklig. Men vi är på väg att fixa det. Med Cariña kan man vara säker på att det händer något, hon skulle aldrig få för sig att sitta och glo, tyvärr händer det lite för snabbt ibland.
Idag är stranden lika vacker som vanligt, vattnet lite svalare (19 grader) och inga turister så långt ögat kunde nå. Hundarna for som vettvillingar i och ur vattnet. Strandkungen själv (Hoss) grävde ett par härliga gropar och kånkade på några stora stenar.
Öland är underbart!
2008/08/13
Oj, vilken morgon!
Oj,oj,oj, vilken svettig morgon det har varit!
OS i Peking och damvärja med Emma Samuelsson, man anade att det skulle bli spännande. Emma har världens vinnarskalle och är kapabel att slå vem som helst. Intressant den bild som förmedlas av media av lilla Emma från Kungsbacka som helt orutinerad och att hon skulle vara helt chanslös.
Kl 8 satt vi bänkade här hemma med TV:n på och datorerna laddade på Peking+ . Vad händer? Jo, den svenska televisionen lyckas inte få in rätt pist där Emma fäktar (OBS, ej fäktas). Fäktförbundets hemsida och radiosporten fungerar dock, radion av och till. Två ilskna mail har det blivit till TV-sporten idag. Vem är intresserad av sporter där INGA svenskar är inblandade?
OS-bloggen på hemsidan räddade oss i första matchen. Emma vann stort mot Loguonova. I andra matchen mot fransyskan var det värre. Hemsidan blev överbelastad och rasade när Emma ledde med i slutet av matchen. Helvete! Vad göra??? Snabbt fram med mobilen och ringa min gamla kompis kanslichefen på förbundet på hennes mobil. Idag var det inga onödiga fraser i början av samtalet "Tjena, det är Charlotte, vad händer i Peking??" "Hon vann", vrålade kanslichefen. Så blev det ett samfällt vrål YEEESS! Yes!! Emma i kvartsfinal!!! Bland de 8!
Hon är kapabel, Emma, vad roligt att hon lyckas i sitt första OS!
Nu har vi sett kvartsfinalen där Emma fick torsk mot Brita Heidemann. Inget att säga om, Brita är otroligt bra. Det syntes att Brita var taggad till tusen vilket betyder att hon hade respekt för Emma. Och SVT vaknade i slutet av matchen och sände den då från början. Huuuj, nu har vi haft en högtidsstund, bra fäktning på högsta nivå. Jag är alldeles slut.
Ibland saknar jag den intensiva atmosfären som äger hallen när det drar ihop sig för slutomgångar i de internationella stortävlingarna men samtidigt är det skönt att följa det på avstånd, inte ha en egen aktiv del i det och, som nu, stänga av TV och dator och gå ut i solskenet med hundarna.
Livet är härligt! Det gäller bara att fylla det med rätt innehåll i lagom portioner. Snart är det lydnadstävling igen. Lydnadsklass 1, inget OS eller VM här, inte!
OS i Peking och damvärja med Emma Samuelsson, man anade att det skulle bli spännande. Emma har världens vinnarskalle och är kapabel att slå vem som helst. Intressant den bild som förmedlas av media av lilla Emma från Kungsbacka som helt orutinerad och att hon skulle vara helt chanslös.
Kl 8 satt vi bänkade här hemma med TV:n på och datorerna laddade på Peking+ . Vad händer? Jo, den svenska televisionen lyckas inte få in rätt pist där Emma fäktar (OBS, ej fäktas). Fäktförbundets hemsida och radiosporten fungerar dock, radion av och till. Två ilskna mail har det blivit till TV-sporten idag. Vem är intresserad av sporter där INGA svenskar är inblandade?
OS-bloggen på hemsidan räddade oss i första matchen. Emma vann stort mot Loguonova. I andra matchen mot fransyskan var det värre. Hemsidan blev överbelastad och rasade när Emma ledde med i slutet av matchen. Helvete! Vad göra??? Snabbt fram med mobilen och ringa min gamla kompis kanslichefen på förbundet på hennes mobil. Idag var det inga onödiga fraser i början av samtalet "Tjena, det är Charlotte, vad händer i Peking??" "Hon vann", vrålade kanslichefen. Så blev det ett samfällt vrål YEEESS! Yes!! Emma i kvartsfinal!!! Bland de 8!
Hon är kapabel, Emma, vad roligt att hon lyckas i sitt första OS!
Nu har vi sett kvartsfinalen där Emma fick torsk mot Brita Heidemann. Inget att säga om, Brita är otroligt bra. Det syntes att Brita var taggad till tusen vilket betyder att hon hade respekt för Emma. Och SVT vaknade i slutet av matchen och sände den då från början. Huuuj, nu har vi haft en högtidsstund, bra fäktning på högsta nivå. Jag är alldeles slut.
Ibland saknar jag den intensiva atmosfären som äger hallen när det drar ihop sig för slutomgångar i de internationella stortävlingarna men samtidigt är det skönt att följa det på avstånd, inte ha en egen aktiv del i det och, som nu, stänga av TV och dator och gå ut i solskenet med hundarna.
Livet är härligt! Det gäller bara att fylla det med rätt innehåll i lagom portioner. Snart är det lydnadstävling igen. Lydnadsklass 1, inget OS eller VM här, inte!
2008/08/09
Ronneby
Arwen utanför entrénNågra snabba rader om dagens utflykt till Ronneby.
Fyra vita herdar anmälda, Cyrano of Quiet Angel, Kulleborgs Immer-Joleyn, Bambi och Arwen.
En underbart härlig miljö i Brunnsparken med dammar, vattenfall och skuggande träd, så ska det vara på en utställning. Fy för de tråkiga fotbollsplanerna och sportfälten, här var det pampigt värre, precis som Sofiero.
Boo Lundström dömde, snabbt och effektivt. Cyrano tog sitt första cert och blev BIR. Stort grattis till Ingrid! Arwen blev BIM med mycket bra kritik. Oj, vad hon hade roligt! Stor show innan det var dags att gå in i ringen, hopp och studs, folk runtomkring oss skrattade gott.
Immer-Joleyn fick slät etta och Bambi tvåa. Bambi behöver växa till sig, det var sammanfattningen av kritiken.
Det var en härlig och trevlig dag tillsammans med Chrillan, Kakan och Penny. Bra att kunna samåka när vi kommer från samma by och ska till samma utställning. Av en händelse slog en collie-kennel, också från vår by, läger alldeles bredvid vårt tält. Vi kände oss precis som hemma!
Här kommer några bilder:
2008/08/06
Turister på tomten!
Just när jag avslutar förra inlägget inträffar det fantastiska. Tupparna larmar och jag går ut på balkongen för att se vad som står på. Jodå, turister inne på vår tomt. Tupparna larmar för främmade människor och främmade hundar, duktiga vakthundar.
Försiktigt viskar jag till damerna som ligger och sover att se vem som är här. Alla tre rusar ut på balkongen och skäller grovt ett par sekunder innan de störtar ner för trappan och ut. Gamle Hoss lufsar efter för att kolla läget. Hejdar ligan med ett "VÄNTA" just innan de hoppar över den lilla grinden till den delen av tomten där Familjen har parkerat sig. "Vi skulle bara titta på hönsen, är det OK om vi går in?" De är ju redan inne! Förklarar att en höna har kycklingar och att hon lätt blir aggressiv samt att hundarna och resten av hönsflocken kommer att hjälpa hönan. Ibland är det bra att det är just turister som inte vet så mycket om djurens beteende för de tror verkligen på vad man säger. Nåja, jag skulle inte heller ha riskerat något med fyra stormskällande stora hundar bakom en låg grind i det läget. Turisterna stod kvar och tittade en stund, iakttagna av vita maffian. Nu är det lugnt igen.
Undrar om man blir skadeståndsskyldig om hönsen går till attack? Varning för hunden-skylt har vi men inte Varning för hönsen. Munkorg på en höna kan ju vara en idé. Ny produkt att utveckla men rätt så smalt användningsområde skulle jag tro.
Faktum kvarstår att en höna med kycklingar ofta är aggressiv. Vår lilla Pärlan däremot är en riktig gosehöna. Hon accepterar att jag hanterar, lyfter och bökar med hennes kycklingar om det behövs. Igår hoppade hon upp på ett räcke bredvid mig och buffade på min arm för att se om jag hade något gott i hinken. Där stod jag och klappade och kliade henne medan hon fick lite extra mat. Och kycklingarna kilade mellan fötterna på mig.
Annat var det med den första kycklingen som kläcktes här på gården för fem år sedan. Två hönor som ruvat bredvid varandra gjorde anspråk på den stackars lille. Då var det fulla slagsmål, dels mellan hönorna och dels mellan mig och höna/hönor. De är inte att leka med, det kan jag försäkra. En av dessa hönor hamnade dessutom i vad man skulle kallat väpnad konflikt (sporrarna...) med Peter. Det var sekunder från hönsgryta till middag den dagen.
Det mest minnesvärda från första kycklingen var när jag lyckades få tag i en höna med vardera handen, en sprattlade och tjöt till höger om mig och den andra till vänster. Jesiken vilket liv! Förflyttade mig till hönshuset och slängde in den ena där och slog igen luckan och hade sedan bara en höna att hålla koll på. Och kycklingen. Ropade desperat ut Peter som snabbt som ögat (ca 30 min) fick till en bur att placera en höna och kyckling i. Problemet var bara att kycklingen kunde ta sig ut genom det finmaskiga nätet och då var det en rasande höna instängd i buren. Så gick han (det var en tupp) in i buren och då försökte den andra rasande hönan ta sig in i buren. Vilket liv det var i några dagar innan det lugnade ner sig! Då fick vi öva upp färdigheten att fånga en attackerande höna innan man blev riven. Nu har vi det lugnare med kycklingmammor då alla hönsen är kläckta och uppvuxna här och har fullt förtroende för vår familj.
Det var inte alls det här detta inlägget skulle handla om, shit happens.
Försiktigt viskar jag till damerna som ligger och sover att se vem som är här. Alla tre rusar ut på balkongen och skäller grovt ett par sekunder innan de störtar ner för trappan och ut. Gamle Hoss lufsar efter för att kolla läget. Hejdar ligan med ett "VÄNTA" just innan de hoppar över den lilla grinden till den delen av tomten där Familjen har parkerat sig. "Vi skulle bara titta på hönsen, är det OK om vi går in?" De är ju redan inne! Förklarar att en höna har kycklingar och att hon lätt blir aggressiv samt att hundarna och resten av hönsflocken kommer att hjälpa hönan. Ibland är det bra att det är just turister som inte vet så mycket om djurens beteende för de tror verkligen på vad man säger. Nåja, jag skulle inte heller ha riskerat något med fyra stormskällande stora hundar bakom en låg grind i det läget. Turisterna stod kvar och tittade en stund, iakttagna av vita maffian. Nu är det lugnt igen.
Undrar om man blir skadeståndsskyldig om hönsen går till attack? Varning för hunden-skylt har vi men inte Varning för hönsen. Munkorg på en höna kan ju vara en idé. Ny produkt att utveckla men rätt så smalt användningsområde skulle jag tro.
Faktum kvarstår att en höna med kycklingar ofta är aggressiv. Vår lilla Pärlan däremot är en riktig gosehöna. Hon accepterar att jag hanterar, lyfter och bökar med hennes kycklingar om det behövs. Igår hoppade hon upp på ett räcke bredvid mig och buffade på min arm för att se om jag hade något gott i hinken. Där stod jag och klappade och kliade henne medan hon fick lite extra mat. Och kycklingarna kilade mellan fötterna på mig.
Annat var det med den första kycklingen som kläcktes här på gården för fem år sedan. Två hönor som ruvat bredvid varandra gjorde anspråk på den stackars lille. Då var det fulla slagsmål, dels mellan hönorna och dels mellan mig och höna/hönor. De är inte att leka med, det kan jag försäkra. En av dessa hönor hamnade dessutom i vad man skulle kallat väpnad konflikt (sporrarna...) med Peter. Det var sekunder från hönsgryta till middag den dagen.
Det mest minnesvärda från första kycklingen var när jag lyckades få tag i en höna med vardera handen, en sprattlade och tjöt till höger om mig och den andra till vänster. Jesiken vilket liv! Förflyttade mig till hönshuset och slängde in den ena där och slog igen luckan och hade sedan bara en höna att hålla koll på. Och kycklingen. Ropade desperat ut Peter som snabbt som ögat (ca 30 min) fick till en bur att placera en höna och kyckling i. Problemet var bara att kycklingen kunde ta sig ut genom det finmaskiga nätet och då var det en rasande höna instängd i buren. Så gick han (det var en tupp) in i buren och då försökte den andra rasande hönan ta sig in i buren. Vilket liv det var i några dagar innan det lugnade ner sig! Då fick vi öva upp färdigheten att fånga en attackerande höna innan man blev riven. Nu har vi det lugnare med kycklingmammor då alla hönsen är kläckta och uppvuxna här och har fullt förtroende för vår familj.
Det var inte alls det här detta inlägget skulle handla om, shit happens.
Gnällkärringen gnäller
Äntligen ledigt!
I måndags förra veckan kl 12.30 började ledigheten. Då hade jag avslutat projektet med UEM. Inga sönderslagna hotellrum, inget stulet, allt betalt = mitt huvuduppdrag var slutfört. Puh!
Det har kommit in många lovord från hela Europa kring arrangemanget och det är ju kul. Organisationen i Kalmar Modern Femkamp är synnerligen slimmad och övriga Europa tror inte på att allt sker med hjälp av 5-6 familjer men så är det faktiskt. Wikströms, Höckerfelts, Westmans, Haglunds, 1xElfverson och så Barvestads. Glömde jag någon? Knappast. Detta järngäng har vid det här laget en massa rutin på att ordna tävlingar med hög kvalitet. Denna gången slapp vi (=jag) ju att ordna ett ridmoment med inhyrda hästar, banbyggare och allt annat som det för med sig. I det perspektivet var detta en "liten" tävlingen och det säger ju en del om organisationen.
Förra veckan blev en slapparvecka på våra underbara stränder. Varför åka på semester när vi har allt man kan begära på rimligt avstånd? Det jag bara inte fattar är att man som turist kan tillåta sig att bete sig hur som helst. Försöker att lugnt och sansat tänka på Rålambshovsparken i Stockholm där man har ca 1 kvadratmeter till sitt förfogande och att detta sätter sina spår i beteendet när familjerna från huvudstaden intar stranden på östra Öland och prompt ska lägga handdukarna kant i kant med de som redan ligger där. Väl att märka att det finns gott om utrymme på resten av stranden. Kanske en omvänd social fobi där man absolut måste känna en intensiv närhet till övriga solbadande gäster? Eller kanske man har som sport att se hur länge övriga står ut med att bli nedskvätta med sand av de medförda barnen? Inte vet jag! Handdukar, solstolar, parasoller, vindskydd, kylboxar, gnäll på att det inte finns någon kiosk, inget rinnande vatten på den fina lilla toaletten som ortsbefolkningen har ställt i ordning, jag vet inte allt. Det man gör i det läget är att stillsamt ta sin handduk och flytta 50 m bort och få lugn och ro igen. Varpå familjen storögt tittar efter en och inte fattar någonting.
I Borgholm råkade jag höra hur ett gäng killar på dryga 20 år försökte ragga upp en lokal servitris. "Du vet, vi är erfarna, vi kommer från Stockholm." Rusade ut så att skrattsalvan som vällde upp inte skulle höras. Grabbarna trodde på det de sa! Jisses, snacka om Stockholmskomplex! Servitrisen, som inte är att betrakta som oerfaren, spelade med i spelet och fick rejält med dricks innan hon avpoletterade grabbarna och gick hem till pojkvännen.
Inte upplevde jag stockholmare på det sättet under de nästan tio år jag bodde i Stockholm. Maken (stockholmare) är inte sådan och inte andra stockholmare som jag känner. Å andra sidan vet de väl att jag skulle slå tillbaka om de körde en sådan attityd så att jag hörde det. Jo, förresten, det finns de som kör med stockholmsattityd. Upplevde det under åren som jag satt i förbundsstyrelsen i Fäktförbundet. Glömmer aldrig då ordförande ringde upp mig kvällen före ett styrelsemöte och krasst konstaterade "Du är en jävla gnällkärring, vet du det? Det ska du fortsätta att vara, vi behöver det." Ordföranden var född i Eskilstuna. Så är det, jag är en jävla gnällkärring och det fortsätter jag att vara.
Stranden är som sagt lång och det var en härlig och solig vecka med relativt lugn och utan alger.
Dock för varmt för att träna hund. Vovvarna låg helt utslagna efter förmiddagarnas besök på stranden med bad och bus och grävningar. Inte förrän sena kvällen vaknade de till liv igen. Semester även för dem!
I måndags förra veckan kl 12.30 började ledigheten. Då hade jag avslutat projektet med UEM. Inga sönderslagna hotellrum, inget stulet, allt betalt = mitt huvuduppdrag var slutfört. Puh!
Det har kommit in många lovord från hela Europa kring arrangemanget och det är ju kul. Organisationen i Kalmar Modern Femkamp är synnerligen slimmad och övriga Europa tror inte på att allt sker med hjälp av 5-6 familjer men så är det faktiskt. Wikströms, Höckerfelts, Westmans, Haglunds, 1xElfverson och så Barvestads. Glömde jag någon? Knappast. Detta järngäng har vid det här laget en massa rutin på att ordna tävlingar med hög kvalitet. Denna gången slapp vi (=jag) ju att ordna ett ridmoment med inhyrda hästar, banbyggare och allt annat som det för med sig. I det perspektivet var detta en "liten" tävlingen och det säger ju en del om organisationen.
Förra veckan blev en slapparvecka på våra underbara stränder. Varför åka på semester när vi har allt man kan begära på rimligt avstånd? Det jag bara inte fattar är att man som turist kan tillåta sig att bete sig hur som helst. Försöker att lugnt och sansat tänka på Rålambshovsparken i Stockholm där man har ca 1 kvadratmeter till sitt förfogande och att detta sätter sina spår i beteendet när familjerna från huvudstaden intar stranden på östra Öland och prompt ska lägga handdukarna kant i kant med de som redan ligger där. Väl att märka att det finns gott om utrymme på resten av stranden. Kanske en omvänd social fobi där man absolut måste känna en intensiv närhet till övriga solbadande gäster? Eller kanske man har som sport att se hur länge övriga står ut med att bli nedskvätta med sand av de medförda barnen? Inte vet jag! Handdukar, solstolar, parasoller, vindskydd, kylboxar, gnäll på att det inte finns någon kiosk, inget rinnande vatten på den fina lilla toaletten som ortsbefolkningen har ställt i ordning, jag vet inte allt. Det man gör i det läget är att stillsamt ta sin handduk och flytta 50 m bort och få lugn och ro igen. Varpå familjen storögt tittar efter en och inte fattar någonting.
I Borgholm råkade jag höra hur ett gäng killar på dryga 20 år försökte ragga upp en lokal servitris. "Du vet, vi är erfarna, vi kommer från Stockholm." Rusade ut så att skrattsalvan som vällde upp inte skulle höras. Grabbarna trodde på det de sa! Jisses, snacka om Stockholmskomplex! Servitrisen, som inte är att betrakta som oerfaren, spelade med i spelet och fick rejält med dricks innan hon avpoletterade grabbarna och gick hem till pojkvännen.
Inte upplevde jag stockholmare på det sättet under de nästan tio år jag bodde i Stockholm. Maken (stockholmare) är inte sådan och inte andra stockholmare som jag känner. Å andra sidan vet de väl att jag skulle slå tillbaka om de körde en sådan attityd så att jag hörde det. Jo, förresten, det finns de som kör med stockholmsattityd. Upplevde det under åren som jag satt i förbundsstyrelsen i Fäktförbundet. Glömmer aldrig då ordförande ringde upp mig kvällen före ett styrelsemöte och krasst konstaterade "Du är en jävla gnällkärring, vet du det? Det ska du fortsätta att vara, vi behöver det." Ordföranden var född i Eskilstuna. Så är det, jag är en jävla gnällkärring och det fortsätter jag att vara.
Stranden är som sagt lång och det var en härlig och solig vecka med relativt lugn och utan alger.
Dock för varmt för att träna hund. Vovvarna låg helt utslagna efter förmiddagarnas besök på stranden med bad och bus och grävningar. Inte förrän sena kvällen vaknade de till liv igen. Semester även för dem!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)