Detta är den sista dagen i mitt gamla liv!
För väldigt många år sedan (1977) började jag att arbeta som outbildad lärare för att så småningom bli klar med min ämneslärarexamen 1985. En period varvade jag jobb och plugg. Under alla dessa år som har runnit iväg har jag hunnit möta tusentals unga människor på väg i livet och jag har verkligen trivts med mitt jobb. Och det gör jag fortfarande! Det är härligt att stå i klassrummet och få eleverna nyfikna på för dem nya kunskapsområden. Totalt har jag arbetat nästan 5 år på grundskolan och 26 år på gymnasiet. 26 år? Jag som nyss fyllde 25, kan det stämma? OK, drygt 30 år i skolans tjänst.
Under dessa ca 30 år har jag också provat på lite av varje och utvecklat mina fritidsintressen.
Och naturligtvis haft en massa drömmar om framtiden, jag är ju bara 25. Så, nu är det dags!
Fr o m måndag går jag ner i tjänst och ägnar en del av min arbetstid till hundkurser och politiska uppdrag. Politiken har jag halkat in i på ett bananskal och det har jag aldrig haft några drömmar om men att få jobba med sin hobby, d v s hundar, det har varit en dröm. Nu är jag där och tar steget, den här terminen i alla fall! En kombination av lärarjobb (det vill jag inte sluta med!!) och hunderi. Och lite politik som komplement.
Here we go! Imorgon är den första dagen i mitt nya liv.!
2011/01/21
2011/01/08
Fredagen på My Dog
Ny dag, ny domare, ny dagsform och några nya hundar. Och samma rasstandard.
Challenge fick en slät etta i unghundsklassen och var därmed klar för dagen. Cinzia fick en etta i kvalitet och blev tvåa i konkurrensen med ett hp och så var även hon klar. Grattis till Eski som blev BIR och Ida som blev BIM!
Trots allt är det fascinerande att det skiljer så mycket i kvalitetsbedömning mellan olika domare. Challenge går från BIR till slät etta och Cinzia från tvåa till etta med hp.
Jag brukar alltid säga att det är viktigt att ställa ut sin hund flera gånger för olika domare för att se om det är någonting som återkommer i kritiken, positivt eller negativt. Först då får man en bild av hur hunden är, sett ur ett mer objektivt perspektiv. Sedan är ju självklart hunden bäst för en själv i alla fall, förhoppningsvis.
Det torsdagens domare anförde som negativt på Cinzia (långsamt mognande och trånga rörelser bak) har inte förekommit tidigare och kom inte tillbaka på fredagen heller. Jaha, jag kan nog bortse från det då. I fredagens kritik var det inget negativt men heller inte allt översvallande och så var det förmodligen också. Cinzia har börjat att fälla och själv tycker jag att hon ser ut som en ruggande höna i pälsen med tofsar stickande ut både här och där. Kommer man i närheten av henne är man genast vitt behårad. Naturligtvis påverkar det helhetsintrycket och jag har inga invändningar mot Claudio Giulianos tolkning av vad han såg. För det är ju det som det hela handlar om, tolkningar. Och därför blir det olika resultat olika dagar. Och därför fortsätter vi att ställa ut för bara tänk tanken att det alltid skulle bli exakt samma kritiker och samma resultat, skulle det vara kul? Då skulle det ju bara behövas en enda utställning för hunden och vi skulle inte få chansen att sticka iväg ett par dagar med kompisar, bo på hotell, äta gott, snacka hund och ha trevligt och roligt. För mig är det oerhört viktigt att vi har kul när vi åker på utställning.
Varje dag är en ny dag, med ny dagsform och ny domare.
Tack och lov.
Challenge fick en slät etta i unghundsklassen och var därmed klar för dagen. Cinzia fick en etta i kvalitet och blev tvåa i konkurrensen med ett hp och så var även hon klar. Grattis till Eski som blev BIR och Ida som blev BIM!
Trots allt är det fascinerande att det skiljer så mycket i kvalitetsbedömning mellan olika domare. Challenge går från BIR till slät etta och Cinzia från tvåa till etta med hp.
Jag brukar alltid säga att det är viktigt att ställa ut sin hund flera gånger för olika domare för att se om det är någonting som återkommer i kritiken, positivt eller negativt. Först då får man en bild av hur hunden är, sett ur ett mer objektivt perspektiv. Sedan är ju självklart hunden bäst för en själv i alla fall, förhoppningsvis.
Det torsdagens domare anförde som negativt på Cinzia (långsamt mognande och trånga rörelser bak) har inte förekommit tidigare och kom inte tillbaka på fredagen heller. Jaha, jag kan nog bortse från det då. I fredagens kritik var det inget negativt men heller inte allt översvallande och så var det förmodligen också. Cinzia har börjat att fälla och själv tycker jag att hon ser ut som en ruggande höna i pälsen med tofsar stickande ut både här och där. Kommer man i närheten av henne är man genast vitt behårad. Naturligtvis påverkar det helhetsintrycket och jag har inga invändningar mot Claudio Giulianos tolkning av vad han såg. För det är ju det som det hela handlar om, tolkningar. Och därför blir det olika resultat olika dagar. Och därför fortsätter vi att ställa ut för bara tänk tanken att det alltid skulle bli exakt samma kritiker och samma resultat, skulle det vara kul? Då skulle det ju bara behövas en enda utställning för hunden och vi skulle inte få chansen att sticka iväg ett par dagar med kompisar, bo på hotell, äta gott, snacka hund och ha trevligt och roligt. För mig är det oerhört viktigt att vi har kul när vi åker på utställning.
Varje dag är en ny dag, med ny dagsform och ny domare.
Tack och lov.
Vi kom med i TV!!
http://svtplay.se/v/2289606/my_dog-massan
Så det kan bli! Här står vi i lugn och ro och testar ett löpband och helt plötsligt är TV där och filmar. Jag inser att jag borde ha:
-klippt mig innan utställningen
- fått lite snygg färg i burret
- ha klammat mig...
...men inte kunde jag ana att det skulle bli så här.
Sedan var det synd att det inte nämndes att det var en vit herdehund. Reportern trodde det var "en spets". Hmmm.
Rapport om utsställningen kommer imorgon, dvs idag.
Så det kan bli! Här står vi i lugn och ro och testar ett löpband och helt plötsligt är TV där och filmar. Jag inser att jag borde ha:
-klippt mig innan utställningen
- fått lite snygg färg i burret
- ha klammat mig...
...men inte kunde jag ana att det skulle bli så här.
Sedan var det synd att det inte nämndes att det var en vit herdehund. Reportern trodde det var "en spets". Hmmm.
För övrigt tyckte Cinzia att det var lattjo lajbans att springa på löpband. Vi testade olika band båda dagarna och hon är jätteduktig.
Rapport om utsställningen kommer imorgon, dvs idag.
2011/01/06
Att uppträda sportsligt
Att uppträda sportsligt, vad är det?
Man behöver inte älska alla på en tävling eller utställning men det minsta man kan kräva är att miniminivån hålls neutral hur mycket vinnarskalle man än har. Med det menar jag t ex att man självklart säger GRATTIS till den man just har blivit slagen av. Det kostar ingenting att säga detta enda ord. Man kan till och med kosta på sig att le och försöka att se ut som om man menar det även om man inte gör det. På något sätt tillhör det god ton inom all sport, åtminstone i den värld jag lever i. Och efter detta GRATTIS behöver man inte utbyta fler fraser.
Och man bör/ska inte utbyta fler fraser om man inte kan hålla det neutralt eller positivt. Det hör definitivt inte till gott sportsmannaskap att klanka ner, rätt eller fel, på den man har blivit besegrad av alldeles oavsett om det är en SM-final i fäktning eller en hundutställning.
Om man skulle få för sig att klanka ner på motståndare som har uppnått en högre placering än man själv har, säger det mer om hur man själv är än om motståndaren.
Det må vara blodigt allvar för somliga när man ger sig in i sport men man får aldrig tappa självdistansen. Är sporten så viktig för en person att man gör det bör man snarast se över hur man prioriterar i livet och vad man sätter värde på. Är sporten det man värderar högst kanske man ska överväga att skaffa ett alternativ till detta. Eller träna på sportsmannaskap innan man tävlar igen.
Man behöver inte älska alla på en tävling eller utställning men det minsta man kan kräva är att miniminivån hålls neutral hur mycket vinnarskalle man än har. Med det menar jag t ex att man självklart säger GRATTIS till den man just har blivit slagen av. Det kostar ingenting att säga detta enda ord. Man kan till och med kosta på sig att le och försöka att se ut som om man menar det även om man inte gör det. På något sätt tillhör det god ton inom all sport, åtminstone i den värld jag lever i. Och efter detta GRATTIS behöver man inte utbyta fler fraser.
Och man bör/ska inte utbyta fler fraser om man inte kan hålla det neutralt eller positivt. Det hör definitivt inte till gott sportsmannaskap att klanka ner, rätt eller fel, på den man har blivit besegrad av alldeles oavsett om det är en SM-final i fäktning eller en hundutställning.
Om man skulle få för sig att klanka ner på motståndare som har uppnått en högre placering än man själv har, säger det mer om hur man själv är än om motståndaren.
Det må vara blodigt allvar för somliga när man ger sig in i sport men man får aldrig tappa självdistansen. Är sporten så viktig för en person att man gör det bör man snarast se över hur man prioriterar i livet och vad man sätter värde på. Är sporten det man värderar högst kanske man ska överväga att skaffa ett alternativ till detta. Eller träna på sportsmannaskap innan man tävlar igen.
Strandkungens Challenge
My Dog i Göteborg, inte så många anmälda men tuff konkurrens. Kvaliteten på vita herdar har helt klart blivit bättre.
Challenge, som fortfarande är unghund, fick mycket bra kritik och blev Bäst i Rasen. Challenge är under utveckling men är redan nu en kraftfull kille med mycket utstrålning. Och dessutom en snäll nallebjörn.
Maggan gör ett bra jobb med "lillkillen" och det ska bli intressant att se hur han är när han är färdigutvecklad. En stor och kraftfull hanhund behöver ju vara tre år eller lite till innan de är färdiga i kroppen.
Dagens domare tyckte inte om Lillskit, hon var trång där bak i rörelse. En tvåa i kvalitet gjorde att dagen blev kort för hennes del men vad gjorde det när brorsan blev BIR? Men vi kommer igen imorgon och jag hoppas att hon gör ett lika bra jobb då som idag.
Grattis Maggan och Spiro!
Challenge, som fortfarande är unghund, fick mycket bra kritik och blev Bäst i Rasen. Challenge är under utveckling men är redan nu en kraftfull kille med mycket utstrålning. Och dessutom en snäll nallebjörn.
Maggan gör ett bra jobb med "lillkillen" och det ska bli intressant att se hur han är när han är färdigutvecklad. En stor och kraftfull hanhund behöver ju vara tre år eller lite till innan de är färdiga i kroppen.
Dagens domare tyckte inte om Lillskit, hon var trång där bak i rörelse. En tvåa i kvalitet gjorde att dagen blev kort för hennes del men vad gjorde det när brorsan blev BIR? Men vi kommer igen imorgon och jag hoppas att hon gör ett lika bra jobb då som idag.
Grattis Maggan och Spiro!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)