Redan två veckor sedan Norrköping...

... och massor har hänt, naturligtvis.

Röntgen av Bambi gav inget då kliniken hade fått fel framkallningsvätska vid servicen. Suck. Det man kunde se var att det var stora valpar med mycket fostervatten. Med det lät jag mig inte nöja, ny tid tills i fredags.

Bambi har gått upp totalt 9 kg (från 30 till 39) varav 3 kg på en vecka.

Nu ser hon ut så här: Mot normalt så här:

Var ska detta sluta!?

Här kikar djursjukvårdare Maria och veterinär Satu på Skogsbykliniken på bilden:

Man kan se fem, eventuellt sex valpar. Men skulle hon då ha gått upp närmare två kg per valp när det är dags för valpning? Jag tycker det låter orimligt varpå jag ringde en mycket erfaren uppfödarkollega (Welsh Corgi) för att få råd och dåd. Hon tog snabbt ner mig på jorden genom att konstatera att "Ni nya uppfödare springer och ultraljudar och röntgar och det gör bara att ni skapar en massa frågor som det inte finns svar på förrän valparna kommer ut. Det som kommer ut, det kommer ut och då får du se hur många det är." Och visst har hon rätt när hon säger att "Hade du inte röntgat men sett att din tik är jättestor men mår bra så hade du tänkt att det blir en stor kull och så hade det varit bra med det." Jepp, visst är det så.

Nåja, svaret lär komma inom några dagar, beräknad valpning är på torsdag och veterinären var beredd att satsa en slant på att Bambi inte går tiden ut. Valplådan och valprum står klart så det är bara att vänta. Tempen hoppar lite upp och ner och slemproppen har gett sig iväg. Spännande!

I lördags, den 12:e var det SBK-utställning i Kalmar. Bernie (Bernini)visades av Chrillan, en kompis som föder upp phalène (Fluffy Bunny Feet) och hon gjorde det kanonbra! Det blev cert nr två till Camillas och Knattes härliga hanhund medan de själva var iväg och döpte sin lille bebis Melker. Visste inte att Chrillan kunde springa så bra, hon som är van att trippa omkring med små phalèner i högklackat (Chrillan, jag har sett dina skor!!) men det här gav mersmak! Det var inte sista gången som hon visade vit herde, det är ett hett tips.

Love skötte sig bra igen, slät etta.

Ozzy var med i unghundsklassen och fick etta med hp och bra kritik som gick ut på att han behöver växa till sig.

Cinzia börjar bli lätthanterlig i ringen och kommer nog att kunna visa sig lika bra som sin mamma så småningom. Här blev det tredje certet på raken och slutligen BIM efter snygg-Eski. Tror att Cinzia gillar uppmärksamheten det innebär att vara i ringen, hon är allt lite show-girl. Ska klicka in att hon ska blinka åt domaren, det vore något...!Tyvärr har hon tappat A L L sin fina päls så här fyra dagar före Världsutställningen.

Uppfödargruppen fick bra kritik, etta med hp. I finalen inträffade ett "litet" missöde. När vi var på väg att vinna rök herrar Love och Ozzy ihop i ringen. Jag vet inte hur Rickard (visade Love) bar sig åt när han drog isär dem men jag är tacksam för att han hade sinnesnärvaro att sätta sin blödande hand bakom ryggen när domaren kom fram och meddelade att han kan inte sätta hundar som slåss som vinnare. Fullt förståeligt kan man inte ha slagskämpar på första plats. Nu blir det träning, obligatorisk, för herrarna innan nästa tillfälle. De behöver inte älska varandra men de ska acceptera att springa efter varandra och vara uppställda bredvid varandra. Basta.

Här en bild när vi just kommit in i ringen:

Love, Ozzy, Cinzia och Bernie.

Har nu avslutat spårkurs och agilitykurs och tar sats inför sommarens aktiviteter på Eriksöre Camping. Närmast ligger Eriksöre Hunddagar med prova-på-aktiviteter. Lördag den 3 juli är det prova-på-utställning, renrasiga och blandisar. Och på söndagen blir det prova-på-Rallylydnad och Agility. Kanske också en Viltspårkurs. Info kommer på http://www.eriksore.com/ !

Är också klar med det mesta i skolan. Betygen är i stort sett helt klara, fler elever har gråtit av olika anledningar. Föräldrar klagar på kollegor och hotar med Skolinspektionen och man bara undrar vart allt är på väg. Ett ständigt ifrågasättande av vår professionalism. Det värsta är att ofta så plockas ett enstaka ord ur sitt sammanhang och ges helt ny betydelse och, vips, så är någon kränkt. Jag säger inte att lärarna är ofelbara, bara att det känns som om fler och fler tror att man kan bråka sig till högre betyg och att det som eleven har presterat blir underordnat.

Jag förstår att man kan känna sig kränkt av att bli "anklagad" för att ha varit frånvarande t ex 50 % av tiden och att inte ha gjort tre av sex moment på en kurs. Men om det nu faktiskt är sant att man har varit borta den här tiden (semesterresor, mamma fyllt 50 och pappa 55 och morfar 75, arbetat, tandläkare, skolkat, sjuk) och inte har deltagit i de här tre momenten, hur kan man då känna sig kränkt av anklagelsen? Det är ju alldeles sant att man har missat 50% av kursen... Ibland svider sanningen men att kalla det för kränkt är väl ändå magstarkt.

En kollega meddelade ett G till en elev i en kurs, eleven instämde att hon inte var värd mer och inte hade uppnått högre mål för hon hade inte satsat på den här kursen. Dagen efter kommer eleven och vill ha ett nytt samtal för hon hade pratat med sin mamma som inte var nöjd med dottens G. Mamman var alltså inte nöjd med att dottern inte hade satsat på ett högre betyg och jobbat för det utan "bara" fick G och det ville inte mamman nöja sig med. Och så här är det i all oändlighet.

Då är det enklare med hundar!

Nu ska jag tempa Bambi igen.