Utställningar och nakna karlar i jacuzzin

Rapport om utställningar:
Saxnäs i slutet av augusti, Cinzia och Love fanns på plats tillsammans med Eski.
Love sköter sig numera i ringen och än en gång fick Chrillan visa en vit herde. Slät etta och det är väl så bra det kan bli om man inte tar tag i hans fysiska träning. Hans underbara coola, lugn kan ingen ta ifrån honom men exteriört saknas fortfarande en del uppbyggnadsmässigt.
Cinzia börjar att landa i det här med utställningar och är mycket trevlig att visa. Domare Eva Eriksson tyckte om Lillskit och det blev ck och cert. I "BIR-finalen" väntade Eski men just den dagen var det Cinzia som tilltalade domaren mest. Hon blev BIR och jag var självklart jättenöjd. I BIS-finalen hamnade vi utanför placering.
Två veckor senare var det dags för Helsingborg och Sofiero. Make Peter arrangerade SM i Femkamp i samma stad samma helg och eftersom han var ett par funktionärer kort erbjöd jag mig att hjälpa till. Hade anmält Cinzia och Love till Tranås på lördagen men jag hade fått de förväntade svaren/svaren jag hoppades på vid utställningen i Saxnäs så jag avstod från att åka till norra Småland.
Vi åkte redan på fredagen och tog in på hotell. Lördag fm kvistade jag över till Helsingör där ridmomentet gick av stapeln i en by ute på landet. Det var alltså ett samarrangemang mellan Sverige och Danmark. Allt gick som på räls och när det var klart och jag hade fyra timmar innan jag skulle ta över fäktningen i Helsingborg, passade jag på att åka till kennel Horsebo och säga hej. Det blev en trevlig pratstund med Helle över en kopp kaffe innan vi inspekterade ett helt gäng med valpar. Ursöta... Sedan blev det Helsingborg igen.
Fäktningen gick även den som på räls och plötsligt var det ett par timmar över före den gemensamma middagen på kvällen. Då är det ju självklart läge att slappa en stund i hotellets jacuzzi. Sagt och gjort, på med baddräkten och till relaxen. Det var bara jag och en ensam man i hela relaxavdelningen, han höll just på att svepa in sig i ett badlakan när jag kom. Det var så "just på att svepa in sig" att jag inte kunde undgå att notera att han inte hade något på sig under badlakanet. Nåväl, relax, bastu, skönt att sitta i vilstolen en stund. Trodde jag. Oförtrutet tog jag sikte på jacuzzin i rummet intill, gled ner i det varma vattnet och startade bubblorna. Efter 90 sekunder kommer karlskrället in till jacuzzin, säger något som dränktes i ljudet av bubblorna, släpper badlakanet och glider ner i vattnet. Jag brukar finna mig i de flesta situationer men det här var något jag inte var mentalt förberedd på. Helt plötsligt befann jag mig badandes jacuzzi med en naken (och snygg med alla detaljer på plats) karl som jag
aldrig sett förut. Vad gör man??????????????????????
Tankarna svischade medan jag bokstavligt talat höll mig på min kant. Hade han tänkt överfalla mig hade han säkert gjort det redan. Var han en sådan där typ som försökte skrämma kvinnor? Njöt han av att visa upp sig? Eller tyckte han bara om att bada i jacuzzin? Strategin blev att sitta kvar en stund till (han skulle inte skrämma iväg mig) och sedan diskret smyga upp ur badet när han låg där och blundade och såg ut att njuta. Medan jag inväntade lämpligt tillfälle att avvika slog det mig: Tänk om Peter kommer och hittar mig i en jacuzzi med en naken karl... Eller om det hade varit tvärtom, jag hade hittat honom i en jacuzzi med en naken kvinna, vet inte vem jag hade klöst ögonen ur. Jag smög iväg så fort det blev tillfälle...
Sofiero nästa dag. Endast en hanhund (Grimm) som fick slät etta och två tikar. Cherie of TBB var där (också en slät etta) och Inge-Brit och jag hade MYCKET att prata om mellan varven i ringen. Den tyske domaren tyckte väldigt mycket om Lillskit som fick sitt femte cert och än en gång blev BIR. Sedan räckte det inte längre än så...
Dagen efter Sofiero började den lilla damen löpa och då bestämde jag mig för att inte åka till Åland, som vi var anmälda till.
Innan denna helgs utflykt till Hamar och Norge har det hunnit bli en underbar vecka i Kroatien. Mycket sol och bad och en hel del jobb blev gjort.
Så var det då Hamar. 155 mil t o r, avresa fredag kl 12.30 hemkomst söndag kl 01.05. Många timmar i bilen, inte så många timmar i Vikingskeppet, den gamla OS-anläggningen. Cinzia, Aragon och Tisma (Cissis phalene) var de hundar som fick följa med. Cissi själv var i Spanien så hennes karl Fredde och jag drog iväg. Tur vi var två som kunde köra, det blev ändå många mil bakom ratten.
Aragon är ju sparsamt utställd efter att han blev champion men han är fortfarande en mycket snygg, trevlig och glad hund. Ck och tredje bästa hane räckte inte till norskt championat och Aragon var lika glad för det.
Två juniortikar fick ck innan det var dags för Cinzia. Lillskit ställde upp sig snyggt och uppförde sig som en tjej som vet att hon är vacker. Domaren var nöjd och vi fick ett ck med oss.
I öppenklassen var det tre tikar, en norsk tik, Beyla of White Viking, som har hur många cert som helst och bara har bommat certet en gång tidigare (vad det sägs), en svensk championtik och en svenskfödd tik som bor i Norge. Det var bara championtiken som blev utan ck.
I bästa tikklass blev det naturligtvis spännande. Vi ställde upp, vi sprang och vi ställde upp. Domaren började plocka runt juniortikarna men jag var helt fokuserad på att få Lillskit att stå så bra som möjligt. Jag hängde nog inte riktigt med men plötsligt så pekar domaren på oss och jag undrade ju vart jag skulle gå, för hon angav ingen riktning som hon gjort med de andra. Då hör jag en lätt irriterad stämma någonstans ifrån, "gå fram till "ettan" då". Jag var tvungen att fråga domaren två gånger om det stämde att vi skulle till förstaplatsen innan jag vågade tro på det. TJOHOO och YIPPEE, Cinzia blev bästa tik och fick certet!! Det var väldans nära att domaren fick en kram...
Så blev det BIR-final mot Dino och där var han bäst. Grattis till Benite och "gamlingen" som fortfarande håller måttet! Fast jag var nog minst lika glad för BIM som Benite var för BIR, det var tufft tikmotstånd för en liten tjej från Öland.
Lilla Tisma ledde runt Fredde i ringen och gjorde det så bra att hon också fick ett ck. Sedan blev motståndet för tufft och hon blev fjärde bästa tik.
Nu får det bli Lilleström också, absolut. Det är vind i seglen i unghundsklassen för närvarande och man vet aldrig hur länge det håller i sig. Helt plötsligt kan det bli tvärnit och det roliga är slut för den här gången. Kanske kan det bli Helsingfors också och sedan Stockholm medan vinden blåser åt rätt håll. Får fundera på det. Växjö är vi anmälda till i alla fall, och då kommer även Challenge och Carmenzita...
Vid kl två åkte vi från Hamar och bilen med två ck-hundar och en BIM och vi stannade här hemma vid strax efter ett på natten.
På hemvägen anslöt Darling som av olika skäl flyttar hem igen. Hon har haft en bra tid i Oslo men ibland inträffar saker och ting som gör att man inte kan behålla sin kompis. Så nu är vi med valp och damerna här hemma har fullt upp med att ta hand om bebisen. Med andra ord är det precis som vanligt, fullt ös!